Mats Åberg har tagit den här fina bilden på en steglits som äter tistelfrö i Fiskeby
Arkiv
Steglits
Gråhäger i Iggesund
Text och foto: Kjell Johansson
Gråhägern är i Sverige en ganska vanlig häckfågel i södra delen av landet upp till södra Värmland, södra Dalarna, Västmanland och Hälsingland samt lokalt i Jämtland. Den är en flyttfågel och kommer till Hälsingland under mars månad och stannar till sent på hösten. Enligt Artdatabanken finns ca 14000 reproduktiva gråhägrar i Sverige. Populationen anses vara ökande.
I Iggesund finns en koloni med 40-60 individer. De har sina bon byggda av klena grenar och kvistar högt upp i träden i ett område med högstammiga tallar.
Gråhägern fiskar genom att stå helt stilla i vattnet och blixtsnabbt snappa upp fisk som simmar förbi. Gråhägern är en stor fågel – vingspannet är ca 170 cm och längden med utsträckt hals är ca 100 cm. I flykten drar den in huvudet intill kroppen vilket gör att den får speciell profil som är lätt att skilja från t.ex. en trana.
Enligt Wikipedia lägger honan en kull med tre till fem ägg som ruvas under fyra veckor. Båda föräldrarna tar hand om ungarna under ytterligare 6-7 veckor. I kolonin hörs olika kraxande och knackande ljud. Under sensommaren och hösten skingras familjerna och gråhägern kan då ses även längre norrut och inåt landet.
P2 fågeln har ett avsnitt om gråhägern – du kan lyssna här.
Häckande tranor vid Lill_Nien
Följande uppgifter om tranor har hämtats från Wikipedia:
En adult trana är ungefär 115–130 cm lång, har ett vingspann på 200–230 cm och väger 4–6 kg. Hanen är generellt något större än honan. Tranan häckar i ett område som sträcker sig från Skandinavien och Östeuropa österut till norra Kina och östra Ryssland. I Sverige häckar den mer eller mindre sparsamt i hela landet utom i fjällen. Den anländer i mars–april och flyttar i september-oktober. Tusentals tranor ses varje år vid Hornborgasjön som är en arena för tranornas parningsdans. Flertalet av paren drar sedan vidare norrut till sina häckningsområden.
Vid häckningstid utför tranorna en spektakulär parningsdans på vissa utvalda arenor. Efter detta flyttar merparten norrut till häckningsplatsen som inte sällan ligger i öde trakter. Boet placeras direkt på marken och består av en bale med mossa och kvistar. Honan lägger i vanligaste fall två ägg, endast sällsynt ett eller tre, vilka ruvas i 27-31 dygn. Efter att äggen har kläckts tar båda föräldrar hand om ungarna i 65-70 dygn tills de kan flyga. Under häckningsperioden är tranan mycket vaksam och lättskrämd. Tranan lägger bara en kull om året.
Under häckningsperioden förekommer det att individer gnider in sina ryggfjädrar med järnoxidhaltig röd jord som en sorts kamouflage inför ruvningen. Denna rödbruna färg kan sitta kvar så länge som till nästkommande vår. Tranan ruggar varje år. Detta sker direkt efter häckningen och den ruggar då sina vingfjädrar så fort att den blir flygoförmögen. Under denna period uppsöker de därför ett område med gott om föda och skydd mot predatorer. De tranor som inte häckat flyttar först till vinterkvarteren. Fåglar som häckar i södra Sverige övervintrar i regel i sydvästra Spanien (Extremadura), medan de som häckar längre norrut har sitt vinterkvarter i och runt Tunisien.
Tranan är allätare. Vegetarisk föda dominerar, särskilt utanför häckningstiden. Under häckningstiden utgörs dock en viktig del av animalisk föda, som maskar, sniglar, insekter, grodor, ödlor, fisk och gnagare.
Ugglor
Nattetid - helst vindstilla och utan nederbörd - kan man ibland under vårvintern höra ugglor ropa.
Kattuggla, sparvuggla, pärluggla, slaguggla, hornuggla och ibland berguv är de som brukar rapporteras i vårt landskap.
Lappuggla och hökuggla kan ses dagtid under vinterhalvåret men häckar normalt inte hos oss och är därför tystlåtna.
Jordugglan finns här sommartid och och under flyttning.
P2-fågel är en utmärkt källa för att jämföra läten och för att få mer information om våra ugglor.
Länkar till Sveriges Radio P2-fågeln:
Kattuggla
Pärluggla
Slaguggla
Sparvuggla
Hökuggla
Hornuggla
Jorduggla
Lappuggla
Berguv
Här är några bilder från vårt arkiv:
Fåglar vid fågelmatning
Foto: Kjell Johansson
Om du kör på en PC - placera muspekaren på bilden så visas dess namn.
Ytterligare några arter kan komma fram till en fågelmatning men kan saknas i denna bildserie.
Bilderna visas som helsida i ny flik
Fågelmatning och fågelsjukdomar
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) anger ett antal åtgärder som kan minska risken för spridning av sjukdomar vid matning av småfåglar. Här är ett utdrag ur rapporten:
Fågelmatare
Använd fågelmatare av material som är lätt att hålla rent och som är konstruerade så att fåglarna inte kan sitta i och förorena maten. Håll fågelmatare och marken under fågelmataren så rena som möjligt för att förhindra att fåglar kommer i kontakt med avföring. Foderspill ska inte bli liggande på marken där det blandas med avföring eftersom fåglar letar mat även där. Lägg gärna granris på marken, eller ha en uppfångningsbehållare täckt med finmaskigt nät under bordet.
Håll fågelmataren ren
Vid behov kan till exempel diskborste och diskmedel användas, eventuellt följt av en desinficering. Använd utrustning som inte kommer i kontakt med livsmedel och tänk på god ventilation och god hygien vid rengöringen så du inte utsätter dig själv för smittrisker.
Gör fågelmataren säker
Se till att fågelmataren inte har vassa spetsar och kanter. Även små sårskador kan bli inkörsportar för bakterier och virus, till exempel poxvirus, även hos i övrigt friska fåglar.
Använd foder av bra kvalitet
Släng allt foder som luktar unket, är vått eller ser mögligt ut. Förhindra även att skadedjur, till exempel gnagare, kommer åt fodret där det lagras.
Agera tidigt
Med bra förebyggande åtgärder minimerar du antalet sjuka eller döda fåglar vid ditt foderbord. Vid misstanke om sjukdomsutbrott bör matningen avbrytas helt under några veckor.
Här är en länk till hela SVA-rapporten
Lappuggla
Anders Johansson, Hudiksvall, har observerat en lappuggla tisdag 8 december ca 800 m söder om Djupdalsvallen längs vägen från R84 mot Hansesjön. Anders lyckades ta en bild med mobiltelefonen genom bilrutan.
Egna utflykter - förslag
Skogsmatningen - Håsta
Parkera på stora parkeringen vid kommunens Tekniska kontor/Räddningstjänsten Håstaängsvägen - se röd ring på kartan. Promenera till matningen väster om kraftledningen - ca 250 meter fågelvägen från parkeringen - se röd prick på kartan. Du kan även följa en stig som börjar vid Hästhagsvägen 5 i Håsta.
Karta
Hornslandet - Hölick - Kuggören
Hölick och Kuggören ligger ca 30 km från Hudiksvall. Hornslandet är välkänt för sin speciella och vackra natur. Flera naturreservat finns i området. Stora mängder flyttfåglar passerar årligen. Fina vandringsleder finns.
Hölick: De bästa fågellokalerna finns i området runt fyren (Hölicksskär), längs sandstränderna, intill den lilla sjön Harens utlopp och ute på och utanför Själhällorna.
Kuggören: Intill vägbanken brukar vadare rasta. Från kapellet kan man spana efter sjöfågel och rovfågel.
Nedanstående länkar ger mer information.
Hölick - rapporter för den senaste veckan
Kuggören - rapporter för den senaste veckan
Väder
Information om fågellokalerna/Karta
Hölicks naturreservat
Malgrynnan
Malgrynnan är en liten ö vid lågvatten men ligger nästan helt under vatten när vattennivån är mer än ca 20cm över medelvattennivån. Ön ligger ca 200-300 m från observationsplatsen enligt kartan. Malgrynnan och omgivande vattenområden är välbesökta under vår- och höstflyttning. Längre bort (ca 2 km) kan man vid bra väder se Sandrevlarna utanför Lingarö. Malgrynnan ligger ca 5 km öster om Hudiksvalls centrum, nära Malnbadens camping och en lämplig observationsplats finns intill småbåtshamnen längs Skålbovägen.
Rapporter för den senaste veckan
Karta
Havsvattennivå
Finflo och Tunasjön
Stanna till vid stugan intill Tunasjön. Här brukar ofta många flyttfåglar rasta. Stora flockar kan finnas av stare, ringduvor, kajor och ibland råka, flockar av bofink och bergfink mfl. Många arter rovfåglar brukar följa efter, tex ormvråk, fjällvråk, kungsörn och havsörn, stenfalk och tornfalk.
Karta
Rapporter för den senaste veckan för Finflo
Rapporter för den senaste veckan för Tunasjön
Fansmyrens lakvattendamm
Lakvattendammen har ett litet fågeltorn. Parkera bakom Jula. En liten gångstig tar dig nerför en rätt brant backe till fågeltornet. Dammen domineras av en skrattmåskoloni men du kan även se rörhöna, sothöna, sångsvan, svarthakedopping, gulärla, brun kärrhök och grönbena. Ibland även stjärtand, salskrake, dvärgmås och skedand. Eftersom lakvattendammen inte är så stor så kommer man rätt nära fåglarna.
Rapporter för den senaste veckan
Karta
Har du förslag till utflyktsmål – skicka sms eller ring till Kjell Johansson 070-2397510.
Prärielöpare - Svågans mynning
Den 11 september hittade Mats Axbrink en prärielöpare strax söder om Svågans mynning. En vadare stor som en kärrsnäppa och den har gula ben och en tydlig ljus ring runt ögat. Prärielöparen häckar normalt i norra Nordamerika och nordöstra Sibirien. Långflyttare vintertid till Sydamerika.
Lokalen Svågans mynning ligger nära Friggesund. Vattenståndet i Norra Dellen är nu extremt lågt och stora ytor har frilagts från Svågans mynning och några hundra meter söderut . Sväng av från väg 305 söder om Friggesund först till Svågavägen och därefter kör en smal grusväg till reningsverket intill Svågan. Parkera utanför reningsverkets område. En stig börjar strax söder om den öppna bommen och går till stranden. Ca 200-300 meter. Stövlar en fördel. Det finns en annan stig som följer Svågan men den är mer svårframkomlig.
Senaste veckans rapporter från Svågans mynning
Mer info om fågellokalen
Några bilder på prärielöparen.
Foto: Kjell Johansson
Havsvattennivå och vadare
Vadare vill gärna ha lågt vattenstånd för att stanna till under flyttningen. Borka brygga till exempel har få vadare om vattennivån ligger över medelvattenståndet. Malgrynnans yta minskas avsevärt vid högvatten.
Sjöfartsverket har en mätstation i Ljusne.
Ett SMHI-nivådiagram med prognos visas här - öppnas i ny flik
Publicerad 2017-04-22 KJ
Några vanliga sångare
Nedanstående bilder visar Lövsångare Gransångare Grönsångare Härmsångare Trädgårdssångare Törnsångare Ärtsångare och Svarthätta
Kan du koppla ihop artnamn med rätt bild ?
Klicka på respektive bild för mer information och ljud från Sveriges Radio P2-fågeln.
Foto: Kjell Johansson
Publicerat 2018-05-10 KJ
Nattsångare
Nattsångare är en grupp av fåglar som hörs bäst nattetid.
De arter som brukar kallas nattsångare och som kan höras i Hälsingland är:
Vaktel Rördrom Vattenrall Kornknarr Nattskärra Gräshoppsångare Flodsångare Sävsångare Busksångare Kärrsångare RörsångareNäktergal Småfläckig sumphöna
Vill du lyssna på nattsångarnas läten ? Sveriges Radios P2-fågeln är en utmärkt källa. Klicka på respektive art i ovanstående lista och starta uppspelning.
När du åker ut en sommarkväll så kan du även se hornuggla och jorduggla.
Här redovisas alla rapporterade nattsångare enligt Artportalen under den senaste 30-dagars perioden:
Hudiksvalls kommun
Nordanstigs kommun
Hälsingland
Publicerat 2018-05-10 KJ
Flyttfåglarnas ankomst till olika delar av Sverige
Här är ett utdrag ur rapporten:
"Flyttfåglar som återvänder från vinterkvarteren brukar ofta delas in i kategorierna väderflyttare och datumflyttare. Arter som i huvudsak övervintrar i södra delen av Europa kallas väderflyttare, och de brukar anlända till Sverige så snart vädret är lämpligt. Datumflyttare är tropikflyttare, som anländer till häckplatserna omkring samma datum år från år. Men riktigt så enkelt är det inte; även datumflyttare är beroende av väderleken. Är förutsättningarna goda kan de komma tidigare, men om vädret är sämre kommer datumflyttarna vid en senare tidpunkt. Är det motvind och sämre väder brukar de första datumflyttarna siktas vid första bästa kuststräcka, men är vädret bättre flyger de direkt en bit inåt landet, där det är varmare och insektslivet kommit längre. Det varmare klimatet har dock gjort att våra tropikflyttare generellt kommer ungefär en vecka tidigare än de gjorde på 1980-talet."
Dagens natur - ArtDatabanken SLU
Publicerad 2018-04-02 KJ
Flyttfåglar
Här är länkar till bildserier som visar när flyttfåglar kommer till oss.
Data har hämtats ur histogrammen för arter i Artportalen för Hälsingland för åren 2000-2017. I tidsperioden under resp bild framgår när en art anländer (efter borttagning av fåtaliga övervintrare) till dess antalet observationer inte längre ökar (vilket indikerar när de flesta fåglarna har anlänt). Beräkningsmetoden ger stor spridning eftersom år med gynnsam väderlek blandas med ogynsamma förhållanden. Histogrammens upplösning, som är en vecka , bidrar till den stora spridningen.
Tidiga flyttfåglar
16 april - 15 maj
Sena flyttfåglar
Publicerad 2018-05-03 KJ
Fågellokal Lillfjärden får en QR-kod på sin anslagstavla för direkt anslutning till vår hemsida
QR-kod är en tvådimensionell streckkod som kan innehålla betydligt mer information än vanlig streckkod. QR-koder är vanlig tex på förpackningar när tillverkaren vill informera om sin produkt genom att länka till sina hemsidor.
Läsare för QR-koder finns ofta inbyggda i mobiltelefoner och läsplattor men om QR-läsaren inte redan finns i din mer avancerade mobiltelefon så bör du kunna ladda ner en läsare gratis eller för en låg kostnad från Applestore eller motsvarande för Androidtelefoner.
Efter nedladdning av en app så brukar det finnas möjlighet att göra vissa inställningar som kan underlätta dess användning.
Hudiksvallregionens Fågelklubb kommer att sätta upp QR-kod nära intressanta fågellokaler. Lillfjärden är den första lokalen som får en QR-kod på sin anslagstavla vid fågelmatningen.
Rikta din QR-läsare mot den fyrkantiga streckkoden och normalt skall du automatiskt kopplas direkt till vår hemsidas information om fågellokalen. Eventuellt måste du godkänna att QR-läsaren får tillåtelse att ansluta till hemsidan.
Så här ser QR-koden ut som kommer att finnas intill Lillfjärden.
Du kan testa mot ovanstående bild om din QR-läsare fungerar.
Fågelmatning
Naturhistoriska Riksmuseet har på sin hemsida rekommendationer om hur en bra fågelmatning skall utformas.
Man bör också hålla rent under och omkring fågelbordet för att minska risken för spridning av fågelsjukdomar.
Statens Veterinärmedicinska Anstalt ger råd
Publicerad 2016-11-16 KJ
Vadare i Hälsingland
Under fågelklubbens innemöte den 28 Februari 2017 visade Mats Axbrink vad som kännetecknar de vadare som brukar kunna ses i Hälsingland. Här visas bildunderlaget inför mötet. Sammanställningarna har uppdaterats till 2020-08-16. Under mötet visades också ett antal bra bilder som hämtats från Artportalen. Jag kan inte länka in dessa bilder. Använd sökfunktionen i Artportalen - ange art och en lång tidsperiod - längre ned på söksidan kan du välja ålder (=stadium) - välj därefter galleri !
Länk till Artportalens söksida
Från slutet av juni och framåt flyttar de flesta vadarna söderut. Många ungfåglar och vuxna fåglar med sommardräkt kan vara svåra att artbestämma.
Förväxlingsrisker:
Mindre strandpipare juv - Större strandpipare juv
Ljungpipare juv - Kustpipare juv
Rödspov -Myrspov
Storspov - Småspov
Mosnäppa - Småsnäppa
Kärrsnäppa juv - Spovsnäppa juv
Grönbena - Drillsnäppa - Skogssnäppa
Peka på en bild så visas artnamnet och fotografens namn. Klicka på en bild så förstoras den.
Publicerad 2020-08-17 KJ
Utflykter och coronavirus 2020
Tisdagsutflykterna börjar den 7 april. Våra utflykter brukar ha 10-25 deltagare så vi ligger klart under myndigheternas förbud idag mot sammankomster med över 50 deltagare. Nya rekommendationer kan ju komma med kort varsel. Om gränsen sätts lägre eller om vi får utbrott av sjukdomen i vårt område så blir utflykterna inställda. Utflyktsledaren kan ställa in en utflykt sent av olika skäl.
För att minska risken för smittspridning så bör vi inte ha samåkning (bara med andra som man ändå umgås med) och hålla avståndet mellan oss. Enligt uppgift är smittspridningen låg utomhus men stanna hemma om du har hosta/snuva/feber.
Utflykten till Gran riskerar att ställas in eftersom det är rätt trånga utrymmen i båten men den resan är i slutet av maj så mer information kommer senare.
Personer med ålder 70+ bör inte delta i utflykterna men inget hindrar att vistas utomhus så varför inte packa ryggsäcken och åka till någon bra plats, ta med kikaren, promenera runt en del och lyssna på fågelsång. Bra för kropp och själ. På hemsidan kommer vi att ge förslag till lämpliga utflyktsmål.
XXX
xxx
Läs Nattvakorna för 2021 och äldre
Nattvakan är fågelklubbens medlemstidning. Den utkommer normalt med två nummer per år. Redaktör för Nattvakan är Lars Göran Lindström.
Från och med julhelgen 2021 kan även du som inte är medlem i fågelklubben läsa 2021 års Nattvakor. De kan läsas genom att klicka på nedanstående förstasidor. Pdf-filerna är rätt stora så det kan ta några sekunder (beroende på kapaciteten hos din internetanslutning) innan de blir inlästa.
Öppnas i ny flik
De finns även inlagda som pdf-filer i arkivet
I arkivet finns massor av intressant läsning. Den första Nattvakan är från 1987.
Om du vill läsa äldre Nattvakan - klicka på nedanstående länkar.
Nattvakan nr1 2022
Har skickats ut till alla medlemmar.
Innehåll
- Tajgablåstjärtar och nordsångare (Lars G Lindström)
- Tornseglare (Lars G Lindström)
- Korsnäbbar (Lars G Lindström)
- Stenöorn (Christer Astby, Lars G Lindström)
- Intressanta observationer
- Kungsfågel (Christer Astby, Lars G Lindström)
- Blandade bilder från medlemmar
- Program
- Rubinnäktergal (Lars G Lindström)
Redaktör: Lars G Lindström
Ett inbetalningskort för medlemsavgiften 150kr för 2022 bifogades Nattvakan. Normalt är det föregående årsmöte som fastställer medlemsavgiften. Årsmötet 2021 årsmöte blev inställt. Styrelsen har beslutat om oförändrad avgift för 2022 och genom att skicka med inbetalningskorten nu så sparar vi ett par tusen kronor jämfört med om vi avvaktat till nästa årsmöte och därefter gör ett separat utskick för årets inbetalningskort.
Om du vill bli medlem och få Nattvakan hemskickad - sätt in årsavgiften (150 kr) på pg 88 94 30-5
Nattvakan nr2 2022
Har skickats ut till alla medlemmar.
Innehåll
- Hornuggla och tornfalk (Anna-Lena Fransson, Simon Fransson)
- Åter till Suorsapakka (Lars G Lindström)
- Hudiksvalls väg mot 300 arter (Robin Mattebo)
- Artrace första januari 2022 (Yvonne Johansson)
- Stjärtmes (Lars G Lindström)
- Intressanta observationer
- Läsarnas bilder
- Program
Redaktör: Lars G Lindström
Om du vill bli medlem och få Nattvakan hemskickad - sätt in årsavgiften (150 kr) på pg 88 94 30-5
Röd glada i Finflo
En röd glada har observerats under augusti i området Finflo - Tunasjön - Hälsingtuna kyrka - Bågskyttebanan - Hög kyrka - Baldra.
Foto: Mats Åberg
Här finns en lista över alla rapporterade röda glador i Hudiksvalls kommun under 2022
Den röda gladan häckar i södra Götaland. År 2009 uppskattades antalet häckande par i Sverige till ca 2100 - de flesta finns i Skåne. Enstaka exemplar söker sig norrut till våra områden under sommaren. Gladan är allätare och dess föda består av bland annat fågelungar, kräldjur, insekter, grodor, fisk och små däggdjur.
Tajgasångare
Taigasångare häckar i Ryssland i taigan från Uralbergen till östra i Sibirien. Den övervintrar i Sydostasien. Varje år i slutet av september och oktober kommer ett mindre antal till Västeuropa. Vad det beror på är oklart men det är ofta ungfåglar som kan ha flugit i 180 grader fel riktning. Sedan år 2000 har ca 130 observationer gjorts i Hälsingland, de flesta nära kusten.
Här är en lista över observationer i Hälsingland.
Taigasångaren är mindre än en gransångare. Grundfärgen är mossgrön eller grågrön på ovansidan och smutsvit under. Typiskt är de dubbla gulvita vingbanden och ett långt ljust ögonbrynsstreck med mörk undre rand som går över ögat.
Här finns en bra bild som hämtats från Artportalen.
Kungsfågelsångaren, som även kan ses hos oss under hösten, har ett liknande utseende. Typiskt för kungsfågelsångaren är en iögonfallande ljusgul övergumpsfläck och ett ljusgult centralt hjässband. Kungsfågelsångaren ryttlar ofta.
Tajgasångaren beskrivs under födosök som rastlös med snabba ryckiga rörelser med vingarna. Följer ibland med meståg.
Tajgasångaren upptäcks oftast först på grund av sitt lockläte, som brukar beskrivs som ett ljust och ljudligt "tsuiist".
Här finns en bra ljudupptagning i Artportalen. Svartmesen har ett liknande lockläte.
Vinterfåglar inpå knuten 27 - 30 januari 2023
Alla som har fågelmatningar uppmanas att räkna och rapportera de fåglar som kommer till eller finns i närheten av fågelmatningarna. Räkningen startar fredagen den 27 januari och avslutas måndag den 30 januari. Du skall rapportera det högsta antalet individer av varje art som du har sett samtidigt vid ditt fågelbord vid något tillfälle under tidsperioden. Är du osäker på artbestämningen så kan du jämföra med bilder som finns på vår hemsida eller med de bilder som visas när du skall rapportera dina observationer. Är du fortfarande osäker bör du hoppa över den arten eller kontakta någon i fågelklubben om du tror att arten är ovanlig hos oss.
För mer information se vinterfåglar.se och BirdLife Sverige
Resultat:
Statistik
Slutrapport
Fåglar - studiecirkel i vintermörkret
Hudiksvalls Fågelklubb inbjuder till studiecirkel i olika ämnen om fåglar
Tisdagar kl 18.30-21. Tre tillfällen är planerade i höst och sedan ytterligare 4-5 träffar jan-mars 2023.
Anmäl dig snarast till Inger Kjellander; mo.inger@telia.com eller till Simon Fransson; simon.f@telia.com, begränsat deltagarantal.
20221129
Biotoper. Vilka fåglar hittar man i olika biotoper
20221206
Vett och etikett vid fågelskådning
Fågelmärkning
20221213
Fågelmatning. Förslag på hur man gör eget fågelfoder.
Holkar; tillverkning och var man bör sätta upp dem.
Vinterfärgad stare på Bryggaregränd i Hudiksvall
Foto: Jonathan Turner, Hudiksvall
I normala fall övervintrar starar i Nordsjöländerna eller Storbritanien. Enstaka exemplar kan av olika skäl stanna kvar hos oss. Starens vinterdräkt är mörk och tätt beströdd med gulvita fläckar. Bilderna togs den 30 januari 2022.
Ung pilgrimsfalk
Pia Rönnquist, Hudiksvall, har lyckats ta närbilder på en ung pilgrimsfalk. Bilderna togs den 16 augusti intill vägen någonstans mellan Hög och Forsa. Enligt Pia såg falken ut att vara utan skador och vad den gjorde i det höga gräset är svårt att gissa – kanske jagade den trollsländor som nu finns i stort antal. I Artportalen finns många observationer av pilgrimsfalk i området väster om Hudiksvall.
Möte med en enkelbeckasin
Text och foto: Stefan Hedblom
En tidig aprilmorgon sitter jag och fikar vid en favoritmyr på Hornslandet. På vägen dit har jag sett havsörn, sångsvan och en hel del orrar. Bubblandet från orrarna pågår fortfarande. Då hör jag det välbekanta vibrerande lätet av en dykande enkelbeckasin. Den är sin vana trogen svår att upptäcka trots att man har ljudet som vägleder. Jag ser den några sekunder, så försvinner den upp mot himmelen, för att några sekunder senare dyka upp igen. Så håller den på och flyger runt mig i stora cirklar. I mera än en kvart gör den mig sällskap. Jag har kameran med och försöker fånga den i sökaren, men det är inte så lätt. Otaliga gånger genom åren har jag försökt få en någorlunda bild på en enkelbeckasin just när den dyker och breder ut dom yttre stjärtpennorna, men jag har hittills misslyckats. Det känns inte som jag lyckat denna gång heller, men en rolig upplevelse är det alltid att se dem.
Väl hemma igen går jag igenom dagens bildskörd i kameran och hittar oväntat en användbar bild. Långt ifrån skarp, men pedagogisk då den visar hur den får till sitt mystiska ljud som för övrigt gett den flera olika lokala namn som Horsgök, Himmelsget och vårget.
Flygande lavskrikor
Foto: Kjell Johansson
Publicerad 2018-12-15 KJ
Fågelholkar
Hösten är en bra tid för tillverkning och uppsättning av fågelholkar.
Här kan du få tillverkningsunderlag för olika fågelholkar som är lätta att serietillverka. Det finns även beskrivningar för större holkar och speciella holkar för tornseglare och ugglor.
Fågelholkarna tillverkas av standard ytterpanel med måtten 22x120, 22x145, 22x170 eller 22x195 som finns hos byggvaruhusen. Ytterpanel säljs även med 21 mm brädtjocklek.
Om man har tillgång till kap- och geringssåg och skruvdragare så går det snabbt och lätt att tillverka många holkar på kort tid.
Självklart gör man mycket bra holkar av gammalt virke som säkert fåglarna trivs i men de blir individuella och tar längre tid att tillverka. Tillgången till gammalt virke är begränsad.
På denna sida finns arbetsbeskrivningar för ett antal olika fåglar. Klicka på respektive arbetsbeskrivning för visning eller skriv ut den och ta med till din arbetsbänk.
Fågelholk - modell 145
För blåmes och svartmes men även talgoxe, svartvit flugsnappare, pilfink och rödstjärt
Se arbetsbeskrivning
Fågelholk - modell 195
En något större holk för talgoxe, gråsparv, pilfink, rödstjärt, stare och göktyta och kanske även för sparvuggla och pärluggla
Se arbetsbeskrivning
Uggleholkar
Vissa ugglor kan häcka i holkar - tex kattuggla, pärluggla, slaguggla och sparvuggla
Se arbetsbeskrivning
Holkar för tornseglare
Andra holkar
Lennart Bolund har skrivit en mycket bra bok Fågelholkar & vanliga holkfåglar.
Tyvärr är den slutsåld men den finns att låna hos Hudiksvalls bibliotek.
Naturhistoriska riksmuseet har skisser på holkar för slaguggla, skrak och knipa, svalor och tornseglare, grå flugsnappare, tornfalk.
Här finns en sammanställning av museets förslag.
Bilder på tillverkade holkar
Foto: Kjell Johansson
Vår hemsida har nu en särskild sida för fågelholkar
Har du synpunkter eller frågor kan du kontakta Kjell Johansson 070-2397510
Publicerad 2018-09-28 KJ
Sparvuggla
Foto: Kjell Johansson
Sparvugglan dras till ansamlingen av mesar vid fågelmatningen. Brukar ibland sitta i ett träd intill och lyckades en dag slå en talgoxe eller är det kanske en blåmes. Den satt länge helt stilla med huvudet enligt den nedre bilden. När jag kom fram till den på några meters avstånd så vred den på huvudet och tittade ilsket på fotografen. Efter några minuter flög den iväg med bytet.
Publicerad 2020-01-11 KJ
Bilder från lördagens utflykt till lavskrikorna
Foto: Yvonne Johansson
Klicka/peka på respektive bild för stor bild eller mer information
Publicerat 2019-09-23 KJ
Stefan Pierrous fågelbilder
Foto: Stefan Pierrou
Samtliga bilder tagna från gömsle förutom svalorna som man kom så nära att de kunde kunde fotas med mobilkamera. Boet var tomt på dagarna men mot kvällen kom de unga fåglarna flygande och satte sig så småningom i boet för övernattning.
Klicka på respektive bild så får du den förstorad
Skogssnäppa Hedeviken, Härjedalen
Skärfläcka Hamra, Gotland
Halsbandsflugsnappare Fide Prästänge, Gotland
Den första bilden visar en hane, den andra en hona
Trana Hornborgasjön
Steglits Den första bilden visar en adult och den andra bilden en juventil
Ladusvala Skälsjön, Liden
Publicerat 2019-08-25 KJ
Misslyckad svarthakehäckning i centrala Näsviken
Foto och text: Lars Erik Lönnberg
Man kan spekulera över orsaken till misslyckandet. Det kan ha varit båttrafik, oväder eller boets konstruktion. Man kan kanske lägga ut konstgjorda flottar för att underlätta. Boet låg nedanför den kortaste järnvägsbron inne i Näsviken. Folk promenerar dagligen där och trampar dressin där då och då. Det hade varit roligt att ha fått sett en eller flera dunungar. Jag såg bara ett ägg i boet.
Enligt min första fågelbok Svenska fåglar av Folke Rösjö, tryckt 1955 kallas svarthakedoppingen även örondoppingen. I början av juni 3-7 spolformiga, först vitgröna, senare brunaktiga ägg. Hane och hona ruvar i 20-25 dagar. Ungarna gå i vattnet efter några dagar blott.
Publicerat 2019-07-08 KJ
Sävsångare och rörsångare
Foto: Mats Åberg
Den första bilden visar sävsångare. Bilden är tagen i Ekeby våtmark, Eskilstuna.
Den andra bilden visar en rörsångare i Borka
Publicerat 2019-06-01 KJ
Större turturduva i Hudiksvall
Foto: Tomas Westman
Tomas har en sällsynt gäst i sin fågelmatning. En större turturduva kommer regelbundet på besök. Större turturduva häckar normalt i centrala Sibiriens taiga (rasen orientalis) 0ch i sydvästra Sibiriens skogsstäpp samt Centralasiens bergskogar (rasen meena). Sällsynt gäst i norra Europa. Fler bilder finns hos Artportalen.
Publicerad 2019-04-03 KJ
Ängasjön
Foto: Kjell Johansson
Nu i början av april finnas ett stort antal sångsvanar, kanadagäss, grågäss, änder samt tranor och 10 st bläsgäss.
Förhoppningsvis kommer snart även fler arter änder och vadare.
Vägen på Sätrasidan är smal och trafikeras ibland av breda traktorfordon. En möjlig parkeringsplats finns nära bäckravinen på östra sidan av vägen - se nedanstående karta.
Ibland visas inte hemsidans egna markörer på Google Maps kartan. De brukar (ej alltid) visas om man trycker på Hämta sidan igen uppe till vänster intill hemsidans adress.
Publicerad 2019-04-03 KJ

Information om våtmarksprojektet hämtad från Hudiksvalls kommuns hemsida:
Anläggning av våtmark i Enånger
- Våtmarken kommer att minska transporten av övergödande ämnen vidare till Enångersån och Enångersfjärden betydligt. Restaureringen av den forna sjön genom dämning, grävning, röjning och fräsning har också mycket stor potential att gynna vårlekande fisk och ett myllrande och artrikt fågelliv, säger Gustav Eriksson, miljö- och vatteningenjör.
Projektet görs av kommunen i samarbete med markägarna och Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och finansieras bland annat med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Arbetet planeras att vara klart vintern 2017/2018.
Flygande talgoxar
Foto: Kjell Johansson
Publicerad 2018-12-15 KJ
Rostsparv i Skutskär
Foto: Mats Åberg
Rostsparven har påträffats i Sverige endast tre gånger, på Öland 1967, i Norrbotten 2014 och sedan den 23 december 2018 i ett villaområde i Skutskär. Rostsparven häckar i kustområden i Medelhavets östra del och flyttar vintertid till nordöstra Afrika. Den liknar ortolansparven som finns hos oss. Även lätet liknar ortolansparvens.
Publicerad 2019-01-05 KJ
Nattvakorna för 2018
Nu kan även du som inte är medlem i fågelklubben läsa dessa innehållsrika Nattvakor. De kan läsas genom att klicka på nedanstående förstasidor. pdf-filerna är rätt stora så det kan ta ett antal sekunder innan de kan läsas.
De finns även inlagda som pdf-filer i arkivet
I arkivet finns massor av intressant läsning i äldre Nattvakor
Publicerad 2018-12-15 KJ
Fågelmatning
Naturhistoriska Riksmuseet har på sin hemsida rekommendationer om hur en bra fågelmatning skall utformas.
Man bör också hålla rent under och omkring fågelbordet för att minska risken för spridning av fågelsjukdomar.
Statens Veterinärmedicinska Anstalt ger råd
Publicerad 2018-12-15 KJ
Lavskrika
Mellan Lillberget och Stensjöns södra strand finns 4-5 lavskrikor som gärna ställer upp för fotografering om de blir matade.
Området ligger intill en skogsbilväg som börjar i Niannoret.
Ingen snöplogning av skogsbilvägen vintertid.
Foto: Kjell Johansson
Bilderna visas som helsida i ny flik
Publicerad 2017-09-30 KJ
Övergivna fågelungar ?
Fågelungar är sällan övergivna.
Nu i början av juli finns massor av fågelungar i naturen. Här följer några råd om du hittar fågelungar som är skadade eller som du tror är övergivna:
Här är Naturvårdsverkets rekommendationer
Polisen tar endast hand om vissa skadade och döda fåglar - de som kallas för statens vilt . Anmäls till polisen via telefon nr 11414.
Det finns en ideell förening som heter KFV - Riksförbundet för katastrofhjälp för fåglar och vilt.
Här finns mer information och uppgifter om kontaktpersoner
Är du kattägare ? Vet du att tamkatter tar stora mängder fåglar årligen och fågelungar är ett lätt byte. Enligt de senaste beräkningarna tar tamkatter och förvildade katter mer än 17 miljoner fåglar per år i Sverige men uppgiften är givetvis osäker. Katter tar alla fåglar de kommer åt och kan lokalt rensa ett område helt från fåglar. Särskilt utsatta är de fåglar som bygger bon lågt och födosöker på marken. Håll katten inomhus nattetid och följ de råd som anges nedan.
Här finns mer information för kattägare
Publicerad 2017-07-02 KJ
Kungsfiskare i Lillfjärden Hudiksvall
En Kungsfiskare observerades intill Lillfjärden den 22 oktober. Den har setts fånga fisk från träd med låga grenar som sticker ut över vattenytan men kan också sitta på pinnar ute i vattnet. Vacker liten fågel som inte är så lätt att fotografera.

Publicerad 2017-10-24 KJ
Bronsibis i Söderhamn
Från och med den 21 oktober finns en bronsibis i en hästhage i Sund, ca 1 km SV om E-center i Söderhamn.
Bronsibis finns normalt i södra Europa och flyttar till Afrika vintertid. I Sverige endast tillfällig gäst.
Bilderna är tagna den 22 oktober 2017
Foto: Kjell Johansson
Bilderna visas som helsida i ny flik
Publicerad 2017-10-23 KJ
Tornfalkar i revirstrid
Bilden på tornfalkarna är tagen den 23 april vid Hälsingtuna kyrka. Tornfalkshonan satt i holken och väntade på segraren, som flög upp till henne efter striden. Förloraren flög iväg efter striden som pågick i några minuter.
Mats Åberg

Publicerad 2017-04-25 KJ
Nattsångare
Nattsångare är en grupp av fåglar som hörs bäst nattetid.
De arter som brukar kallas nattsångare och som kan höras i Hälsingland är:
Vaktel Rördrom Vattenrall Kornknarr Nattskärra Gräshoppsångare Flodsångare Sävsångare Busksångare Kärrsångare RörsångareNäktergal Småfläckig sumphöna
Vill du lyssna på nattsångarnas läten ? Sveriges Radios P2-fågeln är en utmärkt källa. Klicka på respektive art i ovanstående lista och starta uppspelning.
När du åker ut en sommarkväll så kan du även se hornuggla och jorduggla.
Här redovisas alla rapporterade nattsångare enligt Artportalen under den senaste 30-dagars perioden:
Hudiksvalls kommun
Nordanstigs kommun
Hälsingland
Publicerad 2017-06-21 KJ
Talltita eller Entita ?
De som rapporterar ”Vinterfåglar Inpå Knuten” i vårt område har ofta rapporterat att entita förekommer vid fågelbordet. Sannolikt är de flesta av dessa rapporterade entitor vanliga talltitor.
Kommentarer:
- Talltita och entita är mycket lika varandra.
- Nordgränsen för entitan är ungefär dalälven
- Ju längre norr därom desto mer sällsynt blir entitan
- Talltitan förekommer över hela Sverige och är mycket vanlig i Hälsingland
- Talltitan är vanlig i barrskogsområden och är mer grå på ovansidan än entitan
- Entitan (som förut kallades kärrmes) föredrar lövskog och kan ha en mer brunaktig nyans på ovansidan
- Fågelböcker brukar också ange att talltitan har en ljus vingpanel, en större haklapp och stort huvud med fyllig nacke. Entitan har en mer glänsande svart huva
- Variationer inom respektive art och mellan vuxna och ungfåglar kan medföra överlappning av ovanstående kännetecken
Sammanfattningsvis är det mycket svårt att skilja på talltita och entita enbart efter utseendet. Dåligt ljus och långt avstånd försvårar ytterligare.
Det som lättast skiljer entita från talltita är lätet.
Lyssna på deras läten ! Här är länkar till Sveriges Radios P2-fågeln
När du rapporterar "Vinterfåglar inpå knuten" och är helt säker på att det är en entita skall du givetvis rapportera. Är du osäker bör du avstå.
Publicerad 2017-01-19 KJ
Fåglar vid fågelmatning
Foto: Kjell Johansson
Om du kör på en PC - placera muspekaren på bilden.
Det tal som visas anger artens placering vid 2016-års mätning av Vinterfåglar inpå knuten för Hudiksvalls kommun. Några arter saknas i bildserien.
Bilderna visas som helsida i ny flik
Publicerad 2016-11-15 KJ
Hökuggla
Foto: Lars Göran Lindström
Hökuggla har endast setts på tre platser (Lingarö, Spångmyra och Tjärnvallen) inom Hudiksvalls kommun under hösten 2016.
Från området söder om Bollnäs finns däremot ett 20-tal observationer.
Bilderna är tagna 2016-11-24 i Löten nära Kilafors.
Bilderna visas som helsida i ny flik
Publicerad 2016-12-21 KJ
Sångsvanar i Ilsbo den 5 okt kl 07:45
Fotograf: Meta Sjödin
Publicerad 2016-10-08 KJ
Prutgäss i Hölick den 16 okt
Fotograf: Meta Sjödin
Bilderna visas i ny flik
Publicerad 2016-10-16 KJ
Lavskrika
Mellan Lillberget och Stensjöns södra strand finns 4-5 lavskrikor som gärna ställer upp för fotografering om de blir matade.
Området ligger intill en skogsbilväg som börjar i Niannoret.
Artportalen koordinater: O1541102, N6836119 (RT90 2.5 gon)
Google map koordinater: 61.636940 16.579603
Garmin GPS: N61 38.237 E16 34.918
Sweref 99 tm: N=6834711 E=583652
Foto: Kjell Johansson
Bilderna visas som helsida i ny flik
Publicerad 2016-10-09 KJ
Härmsångare i ett blommande äppelträd i Niannoret den 2 juni 2016
Bild och ljud: Kjell Johansson
Fågellokaler i Nordanstig
Utgående från information i Artportalen om publika fågellokaler i Nordanstigs kommun har jag sammanställt en lista med data om:
- Var ligger lokalen ?
- Hur många arter har rapporterats hos respektive fågellokal under 2000-2016 ?
Kustlokalerna Ornskarpen, Rönnskär, Mellanfjärden, Gran, Hårte, Sörfjärden och Norrfjärden har fått egna sidor. Tannetjärnen norr om Bergsjö har även fått en egen sida.
Övriga fågellokaler finns inordnade i sidor för närmaste tätort.
För test av sökfunktioner har jag lagt in några olika nattsångare, dalripa m.fl.
Det återstår en del arbete med att lägga in länkar till respektive fågellokalsidor och att uppdatera kartor med markörer och kanske ta bort mindre intressanta fågellokaler. Tacksam för synpunkter.
Hela listan finns i följande översikt.
Gå till översikten över fågellokaler i Nordanstig
eller direkt till en fågellokal eller område
Strömsbruk
Ornskarpen
Stocka
Rönnskär
Mellanfjärden
Gran
Hårte
Sörfjärden
Norrfjärden
Ilsbo
Harmånger
Jättendal
Bergsjö
Tannetjärnen
Gnarp
Hassela
Publicerad 2017-06-12 KJ
Förteckning över 300 fågelarter som har rapporterats i Hälsingland under åren 2000-2015
Data har hämtats från Artportalens statistiksidor.
De rödmarkerade (listan är preliminär och skall revideras) är mycket sällsynta (t.ex. Trastsångare) eller extremt sällsynta (t.ex. Svarthakad buskskvätta) i Hälsingland.
Använd sökfunktionen i Artportalen för att få mer information om en art:
- Klicka på Sök Fynd och Sökformulär
- Ange art
- Ange tidsperiod
- Markera landskapet Hälsingland
- Markera därefter Detaljerad lista i fliken Presentera fynd
Aftonfalk Alfågel Alförrädare Alkekung Amerikansk bläsand Amerikansk kopparand Amerikansk kricka Backsvala Bergand Bergfink Berglärka Berguv Bivråk Biätare Björktrast Blå kärrhök Blåhake Blåmes Bläsand Bläsgås Bofink Bredstjärtad labb Brun glada Brun kärrhök Brunand Brunsångare Brushane Buskskvätta Busksångare Bändelkorsnäbb Citronärla Dalripa Dammsnäppa Domherre Drillsnäppa Dubbelbeckasin Dubbeltrast Duvhök Dvärgbeckasin Dvärgmås Dvärgsparv Ejder Enkelbeckasin Entita Fasan Fiskgjuse Fiskmås Fisktärna Fjällabb Fjällgås Fjällpipare Fjälluggla Fjällvråk Flodsångare Forsärla Gluttsnäppa Gransångare Gravand Grå flugsnappare Grågås Gråhakedopping Gråhäger Gråsiska Gråsparv Gråspett Gråtrut Gräsand Gräshoppsångare Grönbena Grönfink Gröngöling Grönsiska Grönsångare Gulbröstad snäppa Gulsparv Gulärla Gärdsmyg Gök Göktyta Havssula Havstrut Havsörn Hedpiplärka Hornuggla Hussvala Hämpling Härfågel Härmsångare Höksångare Hökuggla Jaktfalk Jorduggla Järnsparv Järpe Kaja Kanadagås Kattuggla Kejsarörn Kentsk tärna Knipa Knölsvan Koltrast Kornknarr Kornsparv Korp Korttålärka Kricka Kråka Kungsfiskare Kungsfågel Kungsfågelsångare Kungsörn Kustlabb Kustpipare Kustsnäppa Kärrsnäppa Kärrsångare Ladusvala Lappmes Lappsparv Lappuggla Lavskrika Ljungpipare Lundsångare Lärkfalk Lövsångare Mindre flugsnappare Mindre hackspett Mindre korsnäbb Mindre skrikörn Mindre strandpipare Mindre sångsvan Morkulla Mosnäppa Myrsnäppa Myrspov Nattskärra Nordsångare Näktergal Nötkråka Nötskrika Nötväcka Ormvråk Ormörn Orre Ortolansparv Pilfink Pilgrimsfalk Praktejder Prutgås Pärluggla Rapphöna Ringduva Ringtrast Rosenfink Rosenstare Roskarl Rostand Rostgumpsvala Råka Röd glada Rödbena Rödhake Rödspov Rödstjärt Rödstrupig piplärka Rödvingetrast Rördrom Rörhöna Rörsångare Salskrake Sandlöpare Sibirisk tundrapipare Sidensvans Silkeshäger Sillgrissla Silltrut Silvertärna Sjöorre Skata Skedand Skogsduva Skogssnäppa Skrattmås Skräntärna Skäggdopping Skäggmes Skäggtärna Skärfläcka Skärpiplärka Skärsnäppa Slaguggla Smalnäbbad simsnäppa Smutsgam Smådopping Småfläckig sumphöna Smålom Småskrake Småsnäppa Småspov Småtärna Snatterand Snösiska Snösparv Sommargylling Sothöna Sparvhök Sparvuggla Spetsbergsgås Spillkråka Spovsnäppa Stare Steglits Stenfalk Stenknäck Stenskvätta Stjärtand Stjärtmes Storlabb Storlom Stormfågel Storskarv Storskrake Storspov Strandskata Strömstare Stäpphök Större hackspett Större korsnäbb Större piplärka Större skrikörn Större strandpipare Svart rödstjärt Svartbent strandpipare Svarthakad buskskvätta Svarthakedopping Svarthalsad trast Svarthuvad mås Svarthätta Svartmes Svartnäbbad islom Svartsnäppa Svarttärna Svartvit flugsnappare Svärta Sånglärka Sångsvan Sädesärla Sädgås Sävsparv Sävsångare Tajgasångare Talgoxe Tallbit Talltita Taltrast Tamduva Tereksnäppa Tjockfot Tjäder Tobisgrissla Tofsmes Tofsvipa Tordmule Tornfalk Tornseglare Trana Trastsångare Tretåig hackspett Tretåig mås Trädgårdssångare Trädkrypare Trädlärka Trädpiplärka Turkduva Turturduva Tuvsnäppa Törnskata Törnsångare Vaktel Varfågel Vassångare Vattenrall Videsparv Vigg Vinterhämpling Vit stork Vitgumpad buskskvätta Vitkindad gås Vitnackad svärta Vitnäbbad islom Vitryggig hackspett Vittrut Årta Ägretthäger Ängshök Ängspiplärka Ärtsångare
Nattvakorna för 2019 och äldre
Nattvakan är fågelklubbens medlemstidning. Den utkommer normalt med två nummer per år. Redaktör för Nattvakan är Lars Göran Lindström.
Från och med julhelgen 2019 kan även du som inte är medlem i fågelklubben läsa 2019 års Nattvakor. De kan läsas genom att klicka på nedanstående förstasidor. Pdf-filerna är rätt stora så det kan ta några sekunder (beroende på kapaciteten hos din internetanslutning) innan de blir inlästa.
De finns även inlagda som pdf-filer i arkivet
I arkivet finns massor av intressant läsning. Den första Nattvakan är från 1987.
Om du vill läsa äldre Nattvakan - klicka på nedanstående länkar.