Startsida

Program höst 2023 och vinter 2024

Sässmanområdet
Lördag 30 september
Samling vid Lillfjärden kl 07.00
Ansvariga: Karin Svensson, Lars-Göran Lindström
Heldagsutflykt till det fina Sässmanområdet i Ovanåkers kommun.

Exkursion till Hornslandet
Lördag 21 oktober
Samling vid Lillfjärden kl 09.00
Hornslandet kan på hösten bjuda på många spännande observationer
Ansvarig: Simon Fransson.

Innemöte - Fjällgåsprojektet
Tisdag 7 november kl 19:00-21.00
Plats: Smådjurskliniken
Bo Fagerström och Lars-Göran Lindström berättar om Fjällgåsprojektet och visar bilder. Fika.
Ansvariga: Styrelsen

Nyårsexkursion
Måndag 1 januari 2024
Samling vid Lillfjärden kl 08.00
Traditionsenligt artrace på nyårsdagen.
Ansvarig: Mats Axbrink

Innemöte - Bildvisning
Tisdag 30 januari 2024 kl 19.00 -21:00
Plats: Smådjurskliniken
Bildvisning där medlemmar tar med och visar sina egna bilder. Fika.
Ansvariga: Styrelsen

Årsmöte
Tisdag 12 mars 2024 kl 19.00 - 21.00
Plats: Smådjurskliniken

Hudiksvalls Fågelklubb på Facebook

HFK har öppnat en facebookgrupp. Syftet med detta är:

Uppmärksamma när det finns ny information på hemsidan om t ex nya exkursioner, möten, studiecirklar etc
En plattform för våra medlemmar att få sällskap i skådandet. Om du ska ut och skåda och vill ha sällskap kan du lägga ut få att se om någon vill följa med. Det ger även ökad möjlighet för samåkning.
Möjlighet för våra medlemmar att sälja/köpa fågelrelaterat material. Kikare, tuber, fågelböcker etc

Facebookgruppen är sluten och endast till för HFKs medlemmar. Anmälan via facebook eller genom att scanna QR-koden nedan

Fåglar vid fågelmatning

Foto: Kjell Johansson

Om du kör på en PC - placera muspekaren på bilden så visas dess namn.
Ytterligare några arter kan komma fram till en fågelmatning men kan saknas i denna bildserie.

Bilderna visas som helsida i ny flik

Nötkråka

Foto: Jonathan Turner

Nötkråkor har besökt Jonathans fågelmatning på Bryggargränd i Hudiksvall varje dag 10-18 oktober 2023.

Nötkråka

Bild 1 av 4

Nötkråka Foto: Jonathan Turner

Klicka på bilden så får du en förstorad bild

Info om nötkråka i Sverige

I södra Sverige häckar ca 10000 par av den tjocknäbbade rasen från Skåne upp till sydligaste Dalarna. Rasen smalnäbbad nötkråka häckar sparsamt längs Norrlandskusten. Antalet par uppskattas till ca 600 och har ökat kontinuerligt från etableringen under 1970-talet. Vissa år sker invasioner av smalnäbbade nötkråkor från Ryssland till norra Sverige.

Den tjocknäbbade nötkråkan är hasselnötsspecialist medan den smalnäbbade äter i huvudsak frön från cembratall. Sommartid kompletteras födan med andra frön, myror och andra insekter samt daggmaskar.

Under större delen av året lever nötkråkan ett undanskymt liv i stora barrskogar och de flesta observationerna görs under hösten när den samlar föda inför vintern.

Referenser
Artfakta, SLU
Wikipedia
P2-fågeln

Sena höstflyttare

Text och foto: Kjell Johansson

Nedanstående lista omfattar exempel på flyttfåglar som vi även kan se under andra hälften av september och i början av oktober. Variationer i födotillgång, väder och vind påverkar när fåglarna flyttar. Unga vadare flyttar senare än de vuxna. Om havsnivån är för hög brukar vadare inte rasta i vårt område.

Histogrammen i Artportalen indikerar de mest intensiva flyttperioderna.
Instruktion: Starta Artportalen och tryck på sök – ange art: tex gransångare – ange period: tex 2000 - 2023 – ange område: Hälsingland.
Tryck på presentera fynd och markera Histogram. Ger följande bild med veckoupplösning.

Gransångare
Vanlig häckfågel i hela Sverige utom fjällkedjan.
Övervintrar i sydvästra Europa och norra Afrika.
Mycket lik lövsångaren.
De senaste observationerna:

Dubbeltrast
Häckar i skogsmark i hela Sverige.
Känns igen på storleken, den långbågiga flykten, den ljusa vertikala kindfläcken och de runda svarta fläckarna på undersidan.
Övervintrar i västra och centrala Europa.
De senaste observationerna:

Blåhake
Häckar i Sverige i fjällbjörkskog från norra Dalarna och norrut.
Övervintrar i Indien, Pakistan och kanske även mellanöstern.
Kan under hösten ofta ses hos oss i låglänta täta snår och vassområden – laddar upp inför flytten över Bottenhavet. De flesta flyttar i början av september.
De senaste observationerna:

Rödhake
Vanlig häckfågel i en stor del av Sverige men med lägre täthet i nordligaste Norrland och längs fjällkedjan.
Övervintrar i den kontinentala delen av västra Europa.
De senaste observationerna:

Gråhäger
Gråhäger häckar i kolonier spridd över södra Sverige upp till Värmland, Dalarna och Hälsingland samt lokalt i Jämtland.
Härdig och flyttar endast undan isen. Många övervintrar i Sverige men några flyttar till västra Europa.
De senaste observationerna:

Kärrsnäppa
Den nordliga rasen av kärrsnäppan häckar i Sverige på gräsklädda våtmarker i fjällområden.
Genomflyttare i Hälsingland. Även kärrsnäppor från tundran i nordost rastar hos oss.
De juventila fåglarna flyttar sist.
Övervintrar på flacka stränder i sydvästra Europa och nordafrika
De senaste observationerna:

Småsnäppa
Häckar på arktiska kusthedar. Häckar ej i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar på flacka stränder i sydvästra Europa och nordafrika.
De senaste observationerna:

Kustpipare
Häckar på arktisk tundra. Häckar ej i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Juventila fåglar flyttar sist.
Övervintrar på flacka stränder i västra och södra Europa och nordvästra Afrika.
De senaste observationerna:

Större strandpipare
Den nordliga rasen av större strandpipare häckar i Sverige på hedmark i fjällen.
Genomflyttare i Hälsingland. Även större strandpipare från tundran i nordost rastar hos oss.
Ovanlig häckfågel i Hälsingland.
Övervintrar i sydvästra Europa och nordvästra Afrika.
De senaste observationerna:

Brushane
Brushane häckar på starrmyrar och längs sjöstränder i barrskogs- och fjällregionerna från norra Dalarna och norrut. År 2012 fanns ca 25000 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar i sydvästra Europa och tropiska Afrika.
De senaste observationerna:

Dvärgbeckasin
Dvärgbeckasin häckar på våta myrar från norra Dalarna till Torne lappmark. Huvuddelen av det svenska beståndet finns i Norrbottens och Västerbottens län. År 2012 fanns ca 9100 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar i södra Europas Atlant- och Medelhavskust.
De senaste observationerna:

Lappsparv
Lappsparv häckar i Sverige från Dalarna och norrut på fjällhedar med låg dvärgbjörk och vide.
År 2012 fanns ca 230000 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland från närliggande fjällområden i Sverige och Norge.
Övervintrar i södra Ryssland och i mindre omfattning i västra Europa.
De senaste observationerna:

Bildserie för ovanstående arter

Blåhake Finflo 12 sept 2023

Bild 1 av 17

Referenser:
Fågelguiden, Lars Svensson mfl
Artfakta, SLU
Fåglarna i Sverige - antal och förekomst, SOF

Fågelholkar

Här kan du få tillverkningsunderlag för olika fågelholkar som är lätta att serietillverka. Det finns även beskrivningar för större holkar och speciella holkar för tornseglare och ugglor.

Fågelholkarna tillverkas av standard ytterpanel med måtten 22x120, 22x145, 22x170 eller 22x195 som finns hos byggvaruhusen. Ytterpanel säljs även med 21 mm brädtjocklek.

Om man har tillgång till kap- och geringssåg och skruvdragare så går det snabbt och lätt att tillverka många holkar på kort tid.

Självklart gör man mycket bra holkar av gammalt virke som säkert fåglarna trivs i men de blir individuella och tar längre tid att tillverka. Tillgången till gammalt virke är begränsad.

På denna sida finns arbetsbeskrivningar för ett antal olika fåglar. Klicka på respektive arbetsbeskrivning för visning eller skriv ut den och ta med till din arbetsbänk.

Fågelholk - modell 145

För blåmes och svartmes men även talgoxe, svartvit flugsnappare, pilfink och rödstjärt
Se arbetsbeskrivning

Fågelholk - modell 195

En något större holk för talgoxe, gråsparv, pilfink, rödstjärt, stare och göktyta och kanske även för sparvuggla och pärluggla
Se arbetsbeskrivning

Uggleholkar

Vissa ugglor kan häcka i holkar - tex kattuggla, pärluggla, slaguggla och sparvuggla
Se arbetsbeskrivning

Holkar för tornseglare

Se arbetsbeskrivning

Andra holkar

Lennart Bolund har skrivit en mycket bra bok Fågelholkar & vanliga holkfåglar.
Tyvärr är den slutsåld men den finns att låna hos Hudiksvalls bibliotek.

Naturhistoriska riksmuseet har skisser på holkar för slaguggla, skrak och knipa, svalor och tornseglare, grå flugsnappare, tornfalk.
Här finns en sammanställning av museets förslag.

Bilder på tillverkade holkar

Foto: Kjell Johansson

Vår hemsida har nu en särskild sida för fågelholkarHar du synpunkter eller frågor kan du kontakta Kjell Johansson 070-2397510

Holkar för skogsduva

Text och foto: Kjell Johansson

Rickard Wiksten har hittat ett reportage i tidningen Svensk Jakt om ett finskt projekt med holkuppsättning för skogsduva. 100 holkar sattes upp i Åbo-området. Redan tredje sommaren var 96 holkar i användning. Försöket utökades senare med ytterligare några områden med ungefär samma resultat. En slutsats i reportaget är att tillgången på bohål är en begränsande faktor för skogsduvan och att uppsättning av holkar kan vara ett enkelt och effektivt sätt att öka antalet skogsduvor.

I artikeln anges lämpliga mått för holkarna:

Bottenyta invändigt - ca 20x20 cm
Ingångshål ca 10 cm, runt eller kvadratiskt
Avstånd från hålets underkant till botten - ca 25 cm
Framstycke - ca 40 cm
Taket skall luta framåt

De flesta holkarna var uppsatta på cirka tre meters höjd och satt rätt nära varandra. Det hade ingen betydelse åt vilket väderstreck holkens öppning var vänd. Det får inte finnas några nedhängande kvistar framför ingångshålet som stör inflygningen. Holken placeras i hagmarker, dungar av löv- eller blandskog eller nästan var som helst i jordbrukslandskapet. Det är bättre att placera holkarna relativt öppet och synligt än inne i täta skogen. Skogsbryn och åkerholmar är bra lägen för skogsduvans holkar. Fyll holken med ett tre till fem centimeter tjockt lager torrt spån.

Enligt Artdatabanken/svensk fågeltaxering har skogsduvan minskat kraftigt - ca 50 % - i antal i Sverige under senare delen av 1900-talet. En orsak som kan ha bidragit till den stora minskningen är bristen på lämpliga bohål för häckning. Kajor och skogsduvor konkurrerar om de bohål som finns naturligt och det finns uppgifter om att skogsduvan senarelägger sin häckning till dess kajorna har lämnat boet. Skogsduvan söker föda (frön, säd, bär, mm) på öppna fält och åkrar. Skogsduvan producerar 2-3 kullar per år och varje kull omfattar 1-3 ägg.

Jag har tillverkat en holk - se nedanstående bilder - av ytterpanel 22x195 mm, som ger en något mindre invändig bottenyta än den rekommenderade. Kombination av ytterpanel och väderbeständig byggplywood kan vara en bra lösning.

Här kan du läsa hela reportaget i Svensk Jakt

Identifiera en art med bild

Text och foto: Kjell Johansson

Artfakta har en funktion för artbestämning via bilder. Din bild jämförs med andra foton i en databas och föreslår en matchande art med hjälp av AI/maskininlärning.

Så här gör du:

Starta https://artfakta.se/sokmedbild
Klicka på Ny sökning
Markera din bild på tex en fågel eller fjäril och klicka på Öppna
Du kan beskära bilden och fokusera på det område som är intressant
Klicka på Sök
Inom några sekunder får du ett eller flera förslag
Om du klickar på artnamnet i matchningslistan kan du få du mer uppgifter om arten, tex kännetecken, utbredning och bilder från Artportalen mm

Jag har testat ett hundratal av mina bilder och applikationens träffsäkerhet är imponerande. Speciellt för tex fjärilar, tvåvingar, steklar och skalbaggar där det finns många arter att välja mellan är artbestämningen till stor hjälp och tidsbesparande.

Testa funktionen med dina bilder! Observera att det är ett hjälpmedel som ibland kan visa helt galet resultat, tex för arter med få bilder i databasen eller om din bild är otydlig. Även om det står 100 % matchning så bör du även på annat sätt förvissa sig om att artbestämningen är korrekt innan rapportering.

Om du inte har några lämpliga bilder men vill testa så kan du välja någon av nedanstående bilder eller med andra bilder i vår hemsida. Markera en bild och tryck på höger musknapp och klicka Spara bild som … Ange att bilden skall sparas som jpg, tex på ett usb-minne, och testa därefter artbestämningen.

Bild 1 visar spovsnäppa och större strandpipare. Utnyttja beskärningsfunktionen för att fokusera på respektive fågel.
Bild 2 visar en delvis oskarp nötkråka
Bild 3 visar en nykläckt järpe
Bild 4 visar en dvärgantennmal. Dess vingbredd är endast 7-10 mm
Bild 5 visar allövbagge. Bilden måste beskäras för att undvika uppenbart felaktiga förslag
Bild 6 Jag rapporterade en större korsnäbb år 2010. Nu ger matchningen 88 % större korsnäbb och 12 % mindre korsnäbb. Om jag kompletterar med två andra bilder från samma obs får jag 100 % större korsnäbb.

Egna utflykter - förslag

Hornslandet - Hölick - Kuggören
Hölick och Kuggören ligger ca 30 km från Hudiksvall. Hornslandet är välkänt för sin speciella och vackra natur. Flera naturreservat finns i området. Stora mängder flyttfåglar passerar årligen. Fina vandringsleder finns.
Hölick: De bästa fågellokalerna finns i området runt fyren (Hölicksskär), längs sandstränderna, intill den lilla sjön Harens utlopp och ute på och utanför Själhällorna.
Kuggören: Intill vägbanken brukar vadare rasta. Från kapellet kan man spana efter sjöfågel och rovfågel.

Nedanstående länkar ger mer information.

Hölick - rapporter för den senaste veckan
Kuggören - rapporter för den senaste veckan
Väder
Information om fågellokalerna/Karta
Hölicks naturreservat

Malgrynnan
Malgrynnan är en liten ö vid lågvatten men ligger nästan helt under vatten när vattennivån är mer än ca 20cm över medelvattennivån. Ön ligger ca 200-300 m från observationsplatsen enligt kartan. Malgrynnan och omgivande vattenområden är välbesökta under vår- och höstflyttning. Längre bort (ca 2 km) kan man vid bra väder se Sandrevlarna utanför Lingarö. Malgrynnan ligger ca 5 km öster om Hudiksvalls centrum, nära Malnbadens camping och en lämplig observationsplats finns intill småbåtshamnen längs Skålbovägen.
Rapporter för den senaste veckan
Karta
Havsvattennivå

Finflo och Tunasjön
Stanna till vid stugan intill Tunasjön. Här brukar ofta många flyttfåglar rasta. Stora flockar kan finnas av stare, ringduvor, kajor och ibland råka, flockar av bofink och bergfink mfl. Många arter rovfåglar brukar följa efter, tex ormvråk, fjällvråk, kungsörn och havsörn, stenfalk och tornfalk.
Karta
Rapporter för den senaste veckan för Finflo
Rapporter för den senaste veckan för Tunasjön

Fansmyrens lakvattendamm

Lakvattendammen har ett litet fågeltorn. Parkera bakom Jula. En liten gångstig tar dig nerför en rätt brant backe till fågeltornet. Dammen domineras av en skrattmåskoloni men du kan även se rörhöna, sothöna, sångsvan, svarthakedopping, gulärla, brun kärrhök och grönbena. Ibland även stjärtand, salskrake, dvärgmås och skedand. Eftersom lakvattendammen inte är så stor så kommer man rätt nära fåglarna.
Rapporter för den senaste veckan
Karta

Har du förslag till utflyktsmål – skicka sms eller ring till Kjell Johansson 070-2397510.

Fjärilar - Artbestämning och rapportering

Många fågelskådare rapporterar även fjärilar och/eller andra ryggradslösa djur. Nedanstående information avser fjärilar och riktar sig i första hand till nybörjare.

Den första utmaningen är att få en bra bild som underlag för artbestämningen. Stora fjärilar kan fotograferas med samma utrustning som för fågelfoto. Små fjärilar, som kan ha en vingbredd från ca 30 mm ner till endast ett fåtal mm, kräver macro-objektiv och speciell teknik för att hantera det minimala skärpedjupet.

Nästa utmaning är artbestämningen. Ibland är den enkel – tex om en art kallas för omisskännelig i dokumentationen. Mer vanligt är att ett antal arter har nästan samma utseende och det kan vara svårt att välja rätt.

Artbestämningen görs enklast via öppna system som finns på internet. En mycket bra hemsida är vilkenart.se. Välj gruppen fjärilar och läs de introduktionssidor som finns listade på första sidan.

Om du har lyckats få en hyfsad bild på en fjäril som du vill artbestämma så kan du arbeta i vilkenart.se enligt följande:

Om du inte har en aning om vilken familj eller typ din fjäril tillhör (tex dagfjäril, mätare, vecklare, svärmare, spinnare, malar, mott osv) så måste du jämföra med alla fjärilar som finns i fotoöversikten. Den omfattar bilder på de flesta av de ca 2800 fjärilar som finns i Sverige. Klicka på Bläddra och därefter på Fotoöversikt. Det går ofta relativt snabbt att skanna igenom alla bilder om du har en bra och stor bildskärm. Fotoöversikten omfattar 15 sidor med ca 200 arter per sida. Först visas alla småfjärilar (ca 1700 arter), därefter visas dagfjärilarna och resten av storfjärilarna (ca 1100 arter). Inom sida nr 9 finns gränsen mellan småfjärilar och storfjärilar. Så småningom lär man sig att ta genvägar till de mest sannolika sidorna.
När du har hittat en bild i fotoöversikten som liknar din fjäril skall du klicka på dess latinska namn. Du får då en ny bild som ofta även omfattar andra arter med liknande utseende. Du kan växla mellan arterna och jämföra. Om ingen art passar in kan du backa tillbaka (vänsterpil längs upp till vänster på bilden) till fotoöversikten och fortsätta sökandet.
När du har hittat en art som överensstämmer bäst med din fjäril så är det några viktiga saker som behöver kontrolleras:
1. Läs noga texten om kännetecken och jämför med din bild
2. Jämför din bild med alla bilder som finns för den aktuella arten. Vissa arters utseende kan naturligt variera väsentligt mellan olika individer. Ofta har dessa fjärilar tillägget föränderlig i sitt svenska namn.
3. Stämmer flygtiden? Om svaret är nej så är det nog fel art.
4. Finns fjärilen förut rapporterad i landskapet? Klicka på rutan Hs så får du direkt ett detaljerat utdrag från Artportalen med rapporter från Hälsingland.
5. Är vingbredden rimlig?
Ibland framgår av texten att arten inte kan bestämmas utan genitalundersökning. Avstå från rapportering om du inte har rätt utrustning och kunskap.
Om fjärilen är sliten så hoppa över den. Med sliten menas att fjärilen har förlorat så många fjäll på framvingarna att mönstret, som är grunden för artbestämningen, är fragmenterat och svårläst. Utan fjäll är vingen ljusgrå och halvgenomskinlig.

När artbestämningen är klar kan du rapportera på vanligt sätt via Artportalen.se. Känner du fortfarande en viss osäkerhet i din artbestämning så bör du kanske avstå rapportering eller markera med frågetecken. Ett problem med Artportalen är att den kan innehålla bilder som inte är korrekt artbestämda. En följdeffekt blir att de som använder Artportalens bilder för artbestämning får ett felaktigt beslutsunderlag.

Sedan Linné har alla fjärilar fått ett vetenskapligt latinskt släktnamn och artnamn. Alla fjärilar i Sverige har också ett svenskt namn. Har du en äldre fjärilsbok så bör du vara medveten om att många fjärilar har fått nya svenska namn under de senaste årtiondena. I vilkenart.se finns information om detta under rubriken Synonymer för varje art.

Av praktiska skäl finns två icke vetenskapliga indelningar av fjärilar. I den första indelningen kan en fjäril vara antingen en storfjäril eller en småfjäril. I den andra indelningen är fjärilen en dagfjäril eller en nattfjäril. Nattfjärilarna i sin tur har delats upp mellan nattfjärilar/mikro och nattfjärilar/makro. Många så kallade nattfjärilar flyger även på dagen.

I Sverige finns ca 1700 arter småfjärilar och ca 1100 arter storfjärilar. De som kallas dagfjärilar ingår bland storfjärilarna och omfattar endast ca 120 arter. Totalt finns ca 2800 arter. Generellt är storfjärilarna mer lättbestämda och småfjärilarna är ofta både svåra att fotografera och att artbestämma.

I Hälsingland har det hitintills (juni 2022) rapporterats ca 900 olika arter enligt Artportalen. Enligt provinskatalogen kan det finnas ca 1300 olika arter i landskapet.

Om du vill använda en bok som underlag för artbestämning så rekommenderas Sveriges Fjärilar av Elmqvist mfl (2019). Boken finns att köpa hos Naturbokhandeln. Trots namnet så omfattar den endast storfjärilar. Det finns en liten fälthandbok för dagfjärilar. Den är en kortversion av Nationalnyckeln för Dagfjärilar. Bra böcker om småfjärilar (moths) finns på engelska.

Många nybörjare känner säkert behov av att få sin artbestämning kontrollerad. I artportalen är det endast ett mindre antal observationer som blir godkända av validerare. Enligt uppgift finns det facebook-grupper där man diskuterar artbestämning.

Jag avser att komplettera denna information med en bildserie med bilder på fjärilar med typiskt utseende för respektive familj.

Kjell Johansson 070-2397510

Ovanstående text finns även som pdf-fil

Havsnivå - när rastar vadare?

När arktiska vadare flyttar rastar de ibland för mat och vila. Många föredrar flacka stränder med dy och sandrevlar. Maten består av insekter, marina maskar, blötdjur och kräftdjur. När havsnivån är för hög flyger vadarna förbi lokalen. Här är en uppskattning av ett gränsvärde för havsnivån – om nivån ligger över gränsvärdet rastar få vadare.

Malgrynnan – max ? cm
Borka brygga – max ? cm
Stenö – max ca +15 cm (om strandremsan är för smal är fåglarna svårsedda från tornet på grund av vass)

Här kan du se aktuell havsnivå och prognos för Ljusne respektive Spikarna/Sundsvall
Om du har erfarenhetsvärden? - skicka sms till Kjell Johansson 070-2397510

Lavskrika

Text, foto och ljud: Kjell Johansson

Lavskrikan är en utpräglad stannfågel och de flesta finns i nordliga barrskogsområden. En rätt skarp sydgräns går igenom norra Gästrikland, mellersta Dalarna och norra Värmland. Dessutom finns ett 10-40 km brett bälte närmast Norrlandskusten där den är ovanlig. Enligt Artportalen finns ca 600 observationer i Hälsingland under 2000-2021.

I Sverige finns ca 50000 par och arten klassas som livskraftig (LC). Antalet har varit stabilt och med viss ökning de senaste 20 åren. Ett hemområde/revir är 50-150 ha. Om reviret är cirkelformat så blir motsvarande diameter 800-1400 meter. I verkligheten är revirets form anpassat till lavskrikans behov av 1) ett eller flera områden med tät granskog med hänglavar för häckning, skydd och matlagring och 2) skogsgläntor, hyggeskanter och ungskog mm för födosök.

Lavskrikan är stor som en trast. Alla har samma utseende oberoende av ålder och kön. Naturliga fiender är duvhök och sparvhök men nötskrika och kråka kan, om tillfälle ges, ta lavskrikans ägg och ungar. Lavskrikan i sin tur kan ta ägg och ungar av småfåglar. Livslängden är max ca 15 år men medellivslängden är betydligt lägre, ca 5 år. Lavskrikan lägger sina 3-5 ägg i månadsskiftet mars/april. De ruvas under ca 20 dagar och ungarna stannar i boet 20-24 dagar.

Lavskrikan är en kråkfågel och allätare. På menyn finns tex insekter, blåbär, svamp och slaktavfall under älgjakten. Under sensommar och höst hamstrar lavskrikan föda som packas in i lavar eller andra gömställen. Lavskrikan är starkt beroende av detta ”skafferi” under vintern och vårvintern då annan föda är svåråtkomlig. Om vintern blir för varm finns risk för att födan man hamstrat får sämre hållbarhet. Lavar innehåller ett bakteriedödande ämne – det kanske hjälper när ”kylskåpet” krånglar?

Under häckningsperioden är den tystlåten och svårsedd. Jag ser den mest under hösten vid min fågelmatning när den börjar lägga upp det livsviktiga matförrådet inför vintern. Under hösten är lavskrikan sällskaplig och orädd för människor och tigger mat. Lavskrikan är en skicklig flygare. Den glidflyger ofta lågt och ljudlöst och kan lätt manövrera i tät skog.

På engelska heter lavskrikan Siberian Jay och den finns i barrskogsregionen från Skandinavien till nordöstra Sibirien. Fågelns vetenskapliga namn är Perisoreus infaustus, som betyder "Olycksbringande pratmakare". I gamla tider ansågs lavskrikan bringa otur.

Jag har spelat in två av lavskrikans läten:

Den första delen är småprat vid matbordet. Samma läte hörs när lavskrikorna har kontakt med varandra i skogen. Därefter kommer ett väsande ljud när en av lavskrikorna irriterad försöker få de andra lavskrikorna att flytta på sig. Det finns andra typiska ljud som inte finns med på ljudfilen. Om en rovfågel visar sig hörs ett kraftigt skrik och alla gömmer sig under minst en kvart. Ibland hörs också ett varningsläte som liknar ormvråkens flyktläte.

Ljudfil från matningen 31 okt 2021