Startsida

agon

Fåglar - studiecirkel i vintermörkret

Hudiksvalls Fågelklubb inbjuder till studiecirkel i olika ämnen om fåglar

Tisdagar kl 18.30-21. Tre tillfällen är planerade i höst och sedan ytterligare 4-5 träffar jan-mars 2023.
Anmäl dig snarast till Inger Kjellander; mo.inger@telia.com eller till Simon Fransson; simon.f@telia.com, begränsat deltagarantal.

20221129 
Biotoper. Vilka fåglar hittar man i olika biotoper

20221206 
Vett och etikett vid fågelskådning
Fågelmärkning

20221213 
Fågelmatning. Förslag på hur man gör eget fågelfoder.
Holkar; tillverkning och var man bör sätta upp dem.

Program hösten 2022

Höstexkursion till Hornslandet
Lördag 8 oktober
Samling vid Lillfjärden kl 08.00
Simon Fransson 070-6618011
Vi besöker Hornslandet och får förhoppningsvis se några av de arter som flyttar sent

Innemöte
Tisdag 15 november 19:00 - 21:00
Plats: Hälsinge smådjursklinik
Fotokväll, ta med dig dina egna fågelbilder och visa. Vi har en liten intern "fototävling" där du väljer ut dina fem bästa bilder, sedan röstar vi fram kvällens vinnare.

Nyårsexkursion
Söndag 1 januari 2023
Samlingsplats: Lillfjärden kl 08:00
Traditionsenligt artrace på årets första dag.
Mats Axbrink 070-6089914

Hudiksvalls Fågelklubb på Facebook

HFK har öppnat en facebookgrupp. Syftet med detta är:

  • Uppmärksamma när det finns ny information på hemsidan om t ex nya exkursioner, möten, studiecirklar etc
  • En plattform för våra medlemmar att få sällskap i skådandet. Om du ska ut och skåda och vill ha sällskap kan du lägga ut få att se om någon vill följa med. Det ger även ökad möjlighet för samåkning.
  • Möjlighet för våra medlemmar att sälja/köpa fågelrelaterat material. Kikare, tuber, fågelböcker etc

Facebookgruppen är sluten och endast till för HFKs medlemmar. Anmälan via facebook eller genom att scanna QR-koden nedan

Egna utflykter - förslag

Hornslandet - Hölick - Kuggören
Hölick och Kuggören ligger ca 30 km från Hudiksvall. Hornslandet är välkänt för sin speciella och vackra natur. Flera naturreservat finns i området. Stora mängder flyttfåglar passerar årligen. Fina vandringsleder finns. 
Hölick: De bästa fågellokalerna finns i området runt fyren (Hölicksskär), längs sandstränderna, intill den lilla sjön Harens utlopp och ute på och utanför Själhällorna.
Kuggören: Intill vägbanken brukar vadare rasta. Från kapellet kan man spana efter sjöfågel och rovfågel. 

Nedanstående länkar ger mer information. 

Hölick - rapporter för den senaste veckan
Kuggören - rapporter för den senaste veckan
Väder
Information om fågellokalerna/Karta
Hölicks naturreservat

Malgrynnan
Malgrynnan är en liten ö vid lågvatten men ligger nästan helt under vatten när vattennivån är mer än ca 20cm över medelvattennivån. Ön ligger ca 200-300 m från observationsplatsen enligt kartan. Malgrynnan och omgivande vattenområden är välbesökta under vår- och höstflyttning. Längre bort (ca 2 km) kan man vid bra väder se Sandrevlarna utanför Lingarö. Malgrynnan ligger ca 5 km öster om Hudiksvalls centrum, nära Malnbadens camping och en lämplig observationsplats finns intill småbåtshamnen längs Skålbovägen.
Rapporter för den senaste veckan
Karta
Havsvattennivå

Finflo och Tunasjön
Stanna till vid stugan intill Tunasjön. Här brukar ofta många flyttfåglar rasta. Stora flockar kan finnas av stare, ringduvor, kajor och ibland råka, flockar av bofink och bergfink mfl. Många arter rovfåglar brukar följa efter, tex ormvråk, fjällvråk, kungsörn och havsörn, stenfalk och tornfalk.
Karta
Rapporter för den senaste veckan  för Finflo
Rapporter för den senaste veckan för Tunasjön

Fansmyrens lakvattendamm

Lakvattendammen har ett litet fågeltorn. Parkera bakom Jula. En liten gångstig tar dig nerför en rätt brant backe till fågeltornet. Dammen domineras av en skrattmåskoloni men du kan även se rörhöna, sothöna, sångsvan, svarthakedopping, gulärla, brun kärrhök och grönbena. Ibland även stjärtand, salskrake, dvärgmås och skedand. Eftersom lakvattendammen inte är så stor så kommer man rätt nära fåglarna.
Rapporter för den senaste veckan 
Karta

 

Har du förslag till utflyktsmål – skicka sms eller ring till Kjell Johansson 070-2397510.

Medlemmar kan skicka in fågelbilder till hemsidan

Bilderna bifogas till ett mail som skickas till adressen:

webmaster

Mailet bör innehålla information om fågelnamn, lokal, datum och fotograf

Administratör för hemsidan: Kjell Johansson 070-2397510

Om du har synpunkter på text och innehåll eller hittar felaktigheter får du gärna kontakta mig

Vi välkomnar nya medlemmar !

Läs mer om vår verksamhet

Du blir medlem om årsavgiften (150 kr) sätts in på pg 88 94 30-5

Holkar för skogsduva

Text och foto: Kjell Johansson

Rickard Wiksten har hittat ett reportage i tidningen Svensk Jakt om ett finskt projekt med holkuppsättning för skogsduva. 100 holkar sattes upp i Åbo-området. Redan tredje sommaren var 96 holkar i användning. Försöket utökades senare med ytterligare några områden med ungefär samma resultat. En slutsats i reportaget är att tillgången på bohål är en begränsande faktor för skogsduvan och att uppsättning av holkar kan vara ett enkelt och effektivt sätt att öka antalet skogsduvor.

I artikeln anges lämpliga mått för holkarna:

  • Bottenyta invändigt - ca 20x20 cm
  • Ingångshål ca 10 cm, runt eller kvadratiskt
  • Avstånd från hålets underkant till botten - ca 25 cm
  • Framstycke - ca 40 cm
  • Taket skall luta framåt

De flesta holkarna var uppsatta på cirka tre meters höjd och satt rätt nära varandra. Det hade ingen betydelse åt vilket väderstreck holkens öppning var vänd.  Det får inte finnas några nedhängande kvistar framför ingångshålet som stör inflygningen. Holken placeras i hagmarker, dungar av löv- eller blandskog eller nästan var som helst i jordbrukslandskapet. Det är bättre att placera holkarna relativt öppet och synligt än inne i täta skogen. Skogsbryn och åkerholmar är bra lägen för skogsduvans holkar. Fyll holken med ett tre till fem centimeter tjockt lager torrt spån.

Enligt Artdatabanken/svensk fågeltaxering har skogsduvan minskat kraftigt - ca 50 % - i antal i Sverige under senare delen av 1900-talet. En orsak som kan ha bidragit till den stora minskningen är bristen på lämpliga bohål för häckning. Kajor och skogsduvor konkurrerar om de bohål som finns naturligt och det finns uppgifter om att skogsduvan senarelägger sin häckning till dess kajorna har lämnat boet. Skogsduvan söker föda (frön, säd, bär, mm) på öppna fält och åkrar.  Skogsduvan producerar 2-3 kullar per år och varje kull omfattar 1-3 ägg.

Jag har tillverkat en holk - se nedanstående bilder - av ytterpanel 22x195 mm, som ger en något mindre invändig bottenyta än den rekommenderade. Kombination av ytterpanel och väderbeständig byggplywood kan vara en bra lösning.

Här kan du läsa hela reportaget i Svensk Jakt

 

Fåglar vid fågelmatning

Foto: Kjell Johansson

Om du kör på en PC - placera muspekaren på bilden så visas dess namn.
Ytterligare några arter kan komma fram till en fågelmatning men kan saknas i denna bildserie. 

Bilderna visas som helsida i ny flik

 

 

Tajgasångare

Taigasångare häckar i Ryssland i taigan från Uralbergen till östra i Sibirien.  Den övervintrar i Sydostasien. Varje år i slutet av september och oktober kommer ett mindre antal till Västeuropa. Vad det beror på är oklart men det är ofta ungfåglar som kan ha flugit i 180 grader fel riktning. Sedan år 2000 har ca 130 observationer gjorts i Hälsingland, de flesta nära kusten.

Här är en lista över observationer i Hälsingland.

Taigasångaren är mindre än en gransångare. Grundfärgen är mossgrön eller grågrön på ovansidan och smutsvit under. Typiskt är de dubbla gulvita vingbanden och ett långt ljust ögonbrynsstreck med mörk undre rand som går över ögat.

Här finns en bra bild som hämtats från Artportalen.

Kungsfågelsångaren, som även kan ses hos oss under hösten, har ett liknande utseende. Typiskt för kungsfågelsångaren är en iögonfallande ljusgul övergumpsfläck och ett ljusgult centralt hjässband. Kungsfågelsångaren ryttlar ofta.

Tajgasångaren beskrivs under födosök som rastlös med snabba ryckiga rörelser med vingarna. Följer ibland med meståg.

Tajgasångaren upptäcks oftast först på grund av sitt lockläte, som brukar beskrivs som ett ljust och ljudligt "tsuiist".

Här finns en bra ljudupptagning i Artportalen. Svartmesen har ett liknande lockläte.

Nattvakan nr2 2022

Har skickats ut till alla medlemmar.

Innehåll

  • Hornuggla och tornfalk (Anna-Lena Fransson, Simon Fransson)
  • Åter till Suorsapakka (Lars G Lindström)
  • Hudiksvalls väg mot 300 arter (Robin Mattebo)
  • Artrace första januari 2022 (Yvonne Johansson)
  • Stjärtmes (Lars G Lindström)
  • Intressanta observationer
  • Läsarnas bilder
  • Program

Redaktör: Lars G Lindström

Om du vill bli medlem och få Nattvakan hemskickad - sätt in årsavgiften (150 kr) på pg 88 94 30-5

Ugglor

Nattetid - helst vindstilla och utan nederbörd - kan man ibland under vårvintern höra ugglor ropa.

Kattuggla, sparvuggla, pärluggla, slaguggla, hornuggla och ibland berguv är de som brukar rapporteras i vårt landskap.
Lappuggla och hökuggla kan ses dagtid under vinterhalvåret men häckar normalt inte hos oss och är därför tystlåtna.
Jordugglan finns här sommartid och och under flyttning.

P2-fågel är en utmärkt källa för att jämföra läten och för att få mer information om våra ugglor.

Länkar till Sveriges Radio P2-fågeln:

Kattuggla
Pärluggla
Slaguggla
Sparvuggla
Hökuggla
Hornuggla
Jorduggla
Lappuggla
Berguv

Röd glada i Finflo

En röd glada har observerats under augusti i området Finflo - Tunasjön - Hälsingtuna kyrka - Bågskyttebanan - Hög kyrka - Baldra.  

Foto: Mats Åberg

Här finns en lista över alla rapporterade röda glador i Hudiksvalls kommun under 2022

Den röda gladan häckar i södra Götaland. År 2009 uppskattades antalet häckande par i Sverige till ca 2100 - de flesta finns i Skåne. Enstaka exemplar söker sig norrut till våra områden under sommaren. Gladan är allätare och dess föda består av bland annat fågelungar, kräldjur, insekter, grodor, fisk och små däggdjur. 

Fjärilar - Artbestämning och rapportering 

Många fågelskådare rapporterar även fjärilar och/eller andra ryggradslösa djur. Nedanstående information avser fjärilar och riktar sig i första hand till nybörjare.

Den första utmaningen är att få en bra bild som underlag för artbestämningen. Stora fjärilar kan fotograferas med samma utrustning som för fågelfoto. Små fjärilar, som kan ha en vingbredd från ca 30 mm ner till endast ett fåtal mm, kräver macro-objektiv och speciell teknik för att hantera det minimala skärpedjupet.

Nästa utmaning är artbestämningen. Ibland är den enkel – tex om en art kallas för omisskännelig i dokumentationen. Mer vanligt är att ett antal arter har nästan samma utseende och det kan vara svårt att välja rätt.

Artbestämningen görs enklast via öppna system som finns på internet. En mycket bra hemsida är vilkenart.se. Välj gruppen fjärilar och läs de introduktionssidor som finns listade på första sidan.

Om du har lyckats få en hyfsad bild på en fjäril som du vill artbestämma så kan du arbeta i vilkenart.se enligt följande:

  • Om du inte har en aning om vilken familj eller typ din fjäril tillhör (tex dagfjäril, mätare, vecklare, svärmare, spinnare, malar, mott osv) så måste du jämföra med alla fjärilar som finns i fotoöversikten. Den omfattar bilder på de flesta av de ca 2800 fjärilar som finns i Sverige. Klicka på Bläddra och därefter på Fotoöversikt. Det går ofta relativt snabbt att skanna igenom alla bilder om du har en bra och stor bildskärm. Fotoöversikten omfattar 15 sidor med ca 200 arter per sida. Först visas alla småfjärilar (ca 1700 arter), därefter visas dagfjärilarna och resten av storfjärilarna (ca 1100 arter). Inom sida nr 9 finns gränsen mellan småfjärilar och storfjärilar. Så småningom lär man sig att ta genvägar till de mest sannolika sidorna.
  • När du har hittat en bild i fotoöversikten som liknar din fjäril skall du klicka på dess latinska namn. Du får då en ny bild som ofta även omfattar andra arter med liknande utseende. Du kan växla mellan arterna och jämföra. Om ingen art passar in kan du backa tillbaka (vänsterpil längs upp till vänster på bilden) till fotoöversikten och fortsätta sökandet.
  • När du har hittat en art som överensstämmer bäst med din fjäril så är det några viktiga saker som behöver kontrolleras:
    1. Läs noga texten om kännetecken och jämför med din bild
    2. Jämför din bild med alla bilder som finns för den aktuella arten. Vissa arters utseende kan naturligt variera väsentligt mellan olika individer. Ofta har dessa fjärilar tillägget föränderlig i sitt svenska namn.
    3. Stämmer flygtiden? Om svaret är nej så är det nog fel art.
    4. Finns fjärilen förut rapporterad i landskapet? Klicka på rutan Hs så får du direkt ett detaljerat utdrag från Artportalen med rapporter från Hälsingland.
    5. Är vingbredden rimlig?
  • Ibland framgår av texten att arten inte kan bestämmas utan genitalundersökning. Avstå från rapportering om du inte har rätt utrustning och kunskap.
  • Om fjärilen är sliten så hoppa över den. Med sliten menas att fjärilen har förlorat så många fjäll på framvingarna att mönstret, som är grunden för artbestämningen, är fragmenterat och svårläst. Utan fjäll är vingen ljusgrå och halvgenomskinlig.

När artbestämningen är klar kan du rapportera på vanligt sätt via Artportalen.se. Känner du fortfarande en viss osäkerhet i din artbestämning så bör du kanske avstå rapportering eller markera med frågetecken. Ett problem med Artportalen är att den kan innehålla bilder som inte är korrekt artbestämda. En följdeffekt blir att de som använder Artportalens bilder för artbestämning får ett felaktigt beslutsunderlag.

Sedan Linné har alla fjärilar fått ett vetenskapligt latinskt släktnamn och artnamn. Alla fjärilar i Sverige har också ett svenskt namn. Har du en äldre fjärilsbok så bör du vara medveten om att många fjärilar har fått nya svenska namn under de senaste årtiondena. I vilkenart.se finns information om detta under rubriken Synonymer för varje art.

Av praktiska skäl finns två icke vetenskapliga indelningar av fjärilar. I den första indelningen kan en fjäril vara antingen en storfjäril eller en småfjäril. I den andra indelningen är fjärilen en dagfjäril eller en nattfjäril. Nattfjärilarna i sin tur har delats upp mellan nattfjärilar/mikro och nattfjärilar/makro. Många så kallade nattfjärilar flyger även på dagen.

I Sverige finns ca 1700 arter småfjärilar och ca 1100 arter storfjärilar. De som kallas dagfjärilar ingår bland storfjärilarna och omfattar endast ca 120 arter. Totalt finns ca 2800 arter. Generellt är storfjärilarna mer lättbestämda och småfjärilarna är ofta både svåra att fotografera och att artbestämma.

I Hälsingland har det hitintills (juni 2022) rapporterats ca 900 olika arter enligt Artportalen. Enligt provinskatalogen kan det finnas ca 1300 olika arter i landskapet.

Om du vill använda en bok som underlag för artbestämning så rekommenderas Sveriges Fjärilar av Elmqvist mfl (2019). Boken finns att köpa hos Naturbokhandeln. Trots namnet så omfattar den endast storfjärilar. Det finns en liten fälthandbok för dagfjärilar. Den är en kortversion av Nationalnyckeln för Dagfjärilar. Bra böcker om småfjärilar (moths) finns på engelska.

Många nybörjare känner säkert behov av att få sin artbestämning kontrollerad. I artportalen är det endast ett mindre antal observationer som blir godkända av validerare. Enligt uppgift finns det facebook-grupper där man diskuterar artbestämning.

Jag avser att komplettera denna information med en bildserie med bilder på fjärilar med typiskt utseende för respektive familj.

Kjell Johansson 070-2397510

Ovanstående text finns även som pdf-fil

Havsnivå - när rastar vadare? 

När arktiska vadare flyttar rastar de ibland för mat och vila. Många föredrar flacka stränder med dy och sandrevlar. Maten består av insekter, marina maskar, blötdjur och kräftdjur. När havsnivån är för hög flyger vadarna förbi lokalen. Här är en uppskattning av ett gränsvärde för havsnivån – om nivån ligger över gränsvärdet rastar få vadare.

Malgrynnan – max ? cm
Borka brygga – max ? cm
Stenö – max ca +15 cm (om strandremsan är för smal är fåglarna svårsedda från tornet på grund av vass) 

Här kan du se aktuell havsnivå och prognos för Ljusne respektive Spikarna/Sundsvall
Om du har erfarenhetsvärden? - skicka sms till Kjell Johansson 070-2397510

Fågelholkar

Här kan du få tillverkningsunderlag för olika fågelholkar som är lätta att serietillverka. Det finns även beskrivningar för större holkar och speciella holkar för tornseglare och ugglor.

Fågelholkarna tillverkas av standard ytterpanel med måtten 22x120, 22x145, 22x170 eller 22x195 som finns hos byggvaruhusen. Ytterpanel säljs även med 21 mm brädtjocklek.

Om man har tillgång till kap- och geringssåg och skruvdragare så går det snabbt och lätt att tillverka många holkar på kort tid.

Självklart gör man mycket bra holkar av gammalt virke som säkert fåglarna trivs i men de blir individuella och tar längre tid att tillverka. Tillgången till gammalt virke är begränsad.

På denna sida finns arbetsbeskrivningar för ett antal olika fåglar. Klicka på respektive arbetsbeskrivning för visning eller skriv ut den och ta med till din arbetsbänk.

Fågelholk - modell 145

För blåmes och svartmes men även talgoxe, svartvit flugsnappare, pilfink och rödstjärt
Se arbetsbeskrivning

Fågelholk - modell 195

En något större holk för talgoxe, gråsparv, pilfink, rödstjärt, stare och göktyta och kanske även för sparvuggla och pärluggla
Se arbetsbeskrivning

Uggleholkar

Vissa ugglor kan häcka i holkar - tex kattuggla, pärluggla, slaguggla och sparvuggla
Se arbetsbeskrivning

Holkar för tornseglare

Se arbetsbeskrivning

Andra holkar

Lennart Bolund har skrivit en mycket bra bok Fågelholkar & vanliga holkfåglar.
Tyvärr är den slutsåld men den finns att låna hos Hudiksvalls bibliotek.

Naturhistoriska riksmuseet har skisser på holkar för slaguggla, skrak och knipa, svalor och tornseglare, grå flugsnappare, tornfalk.
Här finns en sammanställning av museets förslag.

 

Bilder på tillverkade holkar 

Foto: Kjell Johansson

 Vår hemsida har nu en särskild sida för fågelholkarHar du synpunkter eller frågor kan du kontakta Kjell Johansson 070-2397510

Nattvakan nr1 2022

Har skickats ut till alla medlemmar.

Innehåll

  • Tajgablåstjärtar och nordsångare (Lars G Lindström)
  • Tornseglare (Lars G Lindström)
  • Korsnäbbar (Lars G Lindström)
  • Stenöorn (Christer Astby, Lars G Lindström)
  • Intressanta observationer
  • Kungsfågel (Christer Astby, Lars G Lindström)
  • Blandade bilder från medlemmar
  • Program
  • Rubinnäktergal (Lars G Lindström)

Redaktör: Lars G Lindström

Ett inbetalningskort för medlemsavgiften 150kr för 2022 bifogades Nattvakan. Normalt är det föregående årsmöte som fastställer medlemsavgiften. Årsmötet 2021 årsmöte blev inställt. Styrelsen har beslutat om oförändrad avgift för 2022 och genom att skicka med inbetalningskorten nu så sparar vi ett par tusen kronor jämfört med om vi avvaktat till nästa årsmöte och därefter gör ett separat utskick för årets inbetalningskort.

Om du vill bli medlem och få Nattvakan hemskickad - sätt in årsavgiften (150 kr) på pg 88 94 30-5

Läs Nattvakorna för 2021 och äldre

Nattvakan är fågelklubbens medlemstidning. Den utkommer normalt med två nummer per år. Redaktör för Nattvakan är Lars Göran Lindström. 

Från och med julhelgen 2021 kan även du som inte är medlem i fågelklubben läsa 2021 års Nattvakor. De kan läsas genom att klicka på nedanstående förstasidor. Pdf-filerna är rätt stora så det kan ta några sekunder (beroende på kapaciteten hos din internetanslutning) innan de blir inlästa.

Öppnas i ny flik 

De finns även inlagda som pdf-filer i arkivet
I arkivet finns massor av intressant läsning. Den första Nattvakan är från 1987.

Om du vill läsa äldre Nattvakan - klicka på nedanstående länkar.

Lavskrika

Text, foto och ljud: Kjell Johansson

Lavskrikan är en utpräglad stannfågel och de flesta finns i nordliga barrskogsområden. En rätt skarp sydgräns går igenom norra Gästrikland, mellersta Dalarna och norra Värmland. Dessutom finns ett 10-40 km brett bälte närmast Norrlandskusten där den är ovanlig. Enligt Artportalen finns ca 600 observationer i Hälsingland under 2000-2021.

I Sverige finns ca 50000 par och arten klassas som livskraftig (LC). Antalet har varit stabilt och med viss ökning de senaste 20 åren. Ett hemområde/revir är 50-150 ha. Om reviret är cirkelformat så blir motsvarande diameter 800-1400 meter. I verkligheten är revirets form anpassat till lavskrikans behov av 1) ett eller flera områden med tät granskog med hänglavar för häckning, skydd och matlagring och 2) skogsgläntor, hyggeskanter och ungskog mm för födosök.

Lavskrikan är stor som en trast. Alla har samma utseende oberoende av ålder och kön. Naturliga fiender är duvhök och sparvhök men nötskrika och kråka kan, om tillfälle ges, ta lavskrikans ägg och ungar. Lavskrikan i sin tur kan ta ägg och ungar av småfåglar. Livslängden är max ca 15 år men medellivslängden är betydligt lägre, ca 5 år. Lavskrikan lägger sina 3-5 ägg i månadsskiftet mars/april. De ruvas under ca 20 dagar och ungarna stannar i boet 20-24 dagar.

Lavskrikan är en kråkfågel och allätare. På menyn finns tex insekter, blåbär, svamp och slaktavfall under älgjakten. Under sensommar och höst hamstrar lavskrikan föda som packas in i lavar eller andra gömställen. Lavskrikan är starkt beroende av detta ”skafferi” under vintern och vårvintern då annan föda är svåråtkomlig. Om vintern blir för varm finns risk för att födan man hamstrat får sämre hållbarhet. Lavar innehåller ett bakteriedödande ämne – det kanske hjälper när ”kylskåpet” krånglar?

Under häckningsperioden är den tystlåten och svårsedd. Jag ser den mest under hösten vid min fågelmatning när den börjar lägga upp det livsviktiga matförrådet inför vintern. Under hösten är lavskrikan sällskaplig och orädd för människor och tigger mat. Lavskrikan är en skicklig flygare. Den glidflyger ofta lågt och ljudlöst och kan lätt manövrera i tät skog.

På engelska heter lavskrikan Siberian Jay och den finns i barrskogsregionen från Skandinavien till nordöstra Sibirien. Fågelns vetenskapliga namn är Perisoreus infaustus, som betyder "Olycksbringande pratmakare". I gamla tider ansågs lavskrikan bringa otur.

Jag har spelat in två av lavskrikans läten:

Den första delen är småprat vid matbordet. Samma läte hörs när lavskrikorna har kontakt med varandra i skogen. Därefter kommer ett väsande ljud när en av lavskrikorna irriterad försöker få de andra lavskrikorna att flytta på sig. Det finns andra typiska ljud som inte finns med på ljudfilen. Om en rovfågel visar sig hörs ett kraftigt skrik och alla gömmer sig under minst en kvart. Ibland hörs också ett varningsläte som liknar ormvråkens flyktläte.

Ljudfil från matningen 31 okt 2021

 

Bilder på lavskrika. Alla bilder är tagna i området norr om Niannoret.

Sveriges Radios P2-fågeln

Sveriges Radios P2-fågeln är välkänd för många av oss och inspelningarna har hög kvalitet. Nu finns de på webben. Du kan även höra de samtal om varje fågel som tidigare bara hörts i radio.

Startsidan har ett arkiv

Hemsidans äldre artiklar flyttas till ett arkiv. Ibland kan något arkiverat återkomma till startsidan tex inför vinterfågelräkning, flyttfåglar  eller nattsångare. Arkivet har en egen flik.  

Gå till Startsida Arkiv

Publicerad 2020-01-12 KJ

XXX 

xxx