Hudiksvallregionens fågelklubb

Startsida

Program 2027

Nyårsexkursion
Fredag 1 januari 2027
Samling vid Lillfjärden kl 08.00
Traditionsenligt fågelrace på årets första dag
Ansvarig: Mats Axbrink

Innemöte - Bildvisning
Tisdag 2 februari 2027 kl 19.00
Plats: Studiefrämjandet, Magasinsgatan 2A, Hudiksvall
Bildvisning där medlemmar tar med och visar sina egna bilder.
Ansvariga: Styrelsen

Årsmöte
Tisdag 16 mars 2027 kl 19.00
Lokal meddelas senare
Ansvariga: Styrelsen

Tisdagsexkursioner
Tisdag 6 april 2027 - Vårens första tisdagsexkursion - mer information kommer ...

Hantering av skadade, sjuka eller döda fåglar

Text: Kjell Johansson 2026-11-02

Vad gör jag om jag hittat en skadad fågel?

Fåglar med uppenbara skador, såsom en hängande vinge eller ett brutet ben, eller fåglar som är helt uttröttade efter ihållande oväder, kan ibland rehabiliteras med sakkunnig hjälp. Som privatperson får man inte ta hand om skadade eller sjuka vilda fåglar eller andra vilda djur längre än nödvändigt (högst 48 timmar) för att de ska komma till en godkänd rehabiliterare. Alternativet är att ta fågeln till någon som kan avliva den, lämpligen en veterinär om man inte själv har den erforderliga kompetensen.

Det är länsstyrelsen som godkänner viltrehabiliterare. Viltrehabilitering är i mycket stor utsträckning en ideell verksamhet. Det innebär också att man inte kan kräva att viltrehabiliterarna själva ska komma och hämta skadade djur. Därtill bör man ha i åtanke att rehabilitering av vissa arter är mycket svårt, och att det för vissa arter krävs specialutformade hägn (mycket stora hägn för flygträning av stora fåglar, bassäng till simfåglar, och så vidare), vilket innebär att det inte alltid är så att den närmast belägna viltrehabiliteringsanläggningen kan ta hand om den aktuella fågelarten. Slutligen måste man vara medveten om att syftet med rehabiliteringen är att fåglarna ska rehabiliteras till full funktion så att de kan släppas ut och klara sig i det vilda. Detta innebär att vid allvarligt skada eller sjukdom är avlivning av den drabbade fågeln det som är mest lämpligt ur ett djurskyddsperspektiv.
Mer information – Länsstyrelsen i Gävleborg
Rehabiliterare – Katastrofhjälp för fåglar och vilt

Vad gör jag om jag hittat en död eller sjuk fågel?
Hantering av döda eller sjuka fåglar:
- Att vilda fåglar kan bli sjuka och dö är en naturlig företeelse. Ta inte hand om sjuka fåglar utan lämna dem i fred, de blir bara onödigt stressade av människors närhet.
- Undvik direktkontakt med fågeln och använd handskar eller vira in djuret i en plastsäck ifall du måste hantera fågeln. Tvätta och desinfektera händerna efteråt.
- Döda fåglar kan lämnas kvar. Om de utgör en olägenhet kan du gräva ner fågeln eller stoppa den i en vanlig plastpåse och knyta ihop den. Stoppa påsen i en ytterligare påse som och förslut den för att förhindra olägenhet för människors hälsa. Lägg den sedan i ett kärl för brännbara sopor

Vissa fåglar och däggdjur tillfaller staten när de dör. Hittar du ett sådant djur skall du anmäla det till polisen på telefon 114 14 och djuret skall tas omhand. Syftet är att skydda hotade, sällsynta eller särskilt värdefulla arter, och se till att forskare får tillgång till djuren så att vi kan lära oss mer om dem och miljön de lever i.

Fåglar som är statens vilt: Örnar, falkar, kärrhökar, röd och brun glada, fiskgjuse, bivråk, berguv, fjälluggla, hökuggla, lappuggla, slaguggla, tornuggla, gråspett, vitryggig hackspett, vit och svart stork, skärfläcka, fjällgås, härfågel, sommargylling, blåkråka, skräntärna, svarttärna, rördrom, lunnefågel, salskrake, kungsfiskare och svarthalsad dopping.
För Identifiering finns sidor hos Naturhistoriska museets hemsida.
Listan över statens vilt gäller strikt. Du kan inte anmäla tex duvhök, ormvråk, sparvhök, kattuggla, pärluggla, sparvuggla mfl.

Vad gör jag om jag hittar en död ringmärkt fågel?
Ringmärkta fåglar ska rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet. Genom att rapportera ditt fynd bidrar du till värdefull forskning.

Vad gör jag om jag hittat en övergiven fågelunge?
Det är mycket osannolikt att fågelungen verkligen är övergiven bara för att du inte ser några föräldrar i närheten. Gör i första hand ingenting. Om ungen sitter på en farlig plats kan du flytta den en kort sträcka till närmaste säker plats.

Vad gör jag om jag ser flera döda fåglar nära fågelmatningen?
Fågelmatare kan snabbt bli smitthärdar när många fåglar samlas på liten yta
- Sluta mata fåglarna under minst 2-3 veckor
- Rapportera sjuka eller döda fåglar via Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA)
- Rengör fågelmatningen och ta bort fröspill
- Använd handskar om du måste hantera fåglarna

Kontaktperson: xxx

Utskrift

Sena höstflyttare

Text och foto: Kjell Johansson

Nedanstående lista omfattar exempel på flyttfåglar som vi även kan se under andra hälften av september och i början av oktober. Variationer i födotillgång, väder och vind påverkar när fåglarna flyttar. Unga vadare flyttar senare än de vuxna. Om havsnivån är för hög brukar få vadare rasta i vårt område.

Histogrammen i Artportalen indikerar de mest intensiva flyttperioderna.
Instruktion: Starta Artportalen och tryck på sök – ange art: tex gransångare – ange period: tex 2017 - 2026 – ange område: Hälsingland.
Tryck på presentera fynd och markera Histogram. Ger en bild med veckoupplösning. Nedanstående bild visar histogram för en annan tidsperiod.

Gransångare
Vanlig häckfågel i hela Sverige utom fjällkedjan.
Övervintrar i sydvästra Europa och norra Afrika.
Mycket lik lövsångaren.
De senaste observationerna:

Dubbeltrast
Häckar i skogsmark i hela Sverige.
Känns igen på storleken, den långbågiga flykten, den ljusa vertikala kindfläcken och de runda svarta fläckarna på undersidan.
Övervintrar i västra och centrala Europa.
De senaste observationerna:

Blåhake
Häckar i Sverige i fjällbjörkskog från norra Dalarna och norrut.
Övervintrar i Indien, Pakistan och kanske även mellanöstern.
Kan under hösten ofta ses hos oss i låglänta täta snår och vassområden – laddar upp inför flytten över Bottenhavet. De flesta flyttar i början av september.
De senaste observationerna:

Rödhake
Vanlig häckfågel i en stor del av Sverige men med lägre täthet i nordligaste Norrland och längs fjällkedjan.
Övervintrar i den kontinentala delen av västra Europa.
De senaste observationerna:

Gråhäger
Gråhäger häckar i kolonier spridd över södra Sverige upp till Värmland, Dalarna och Hälsingland samt lokalt i Jämtland.
Härdig och flyttar endast undan isen. Många övervintrar i Sverige men några flyttar till västra Europa.
De senaste observationerna:

Kärrsnäppa
Den nordliga rasen av kärrsnäppan häckar i Sverige på gräsklädda våtmarker i fjällområden.
Genomflyttare i Hälsingland. Även kärrsnäppor från tundran i nordost rastar hos oss.
De juventila fåglarna flyttar sist.
Övervintrar på flacka stränder i sydvästra Europa och nordafrika
De senaste observationerna:

Småsnäppa
Häckar på arktiska kusthedar. Häckar ej i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar på flacka stränder i sydvästra Europa och nordafrika.
De senaste observationerna:

Kustpipare
Häckar på arktisk tundra. Häckar ej i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Juventila fåglar flyttar sist.
Övervintrar på flacka stränder i västra och södra Europa och nordvästra Afrika.
De senaste observationerna:

Större strandpipare
Den nordliga rasen av större strandpipare häckar i Sverige på hedmark i fjällen.
Genomflyttare i Hälsingland. Även större strandpipare från tundran i nordost rastar hos oss.
Ovanlig häckfågel i Hälsingland.
Övervintrar i sydvästra Europa och nordvästra Afrika.
De senaste observationerna:

Brushane
Brushane häckar på starrmyrar och längs sjöstränder i barrskogs- och fjällregionerna från norra Dalarna och norrut. År 2012 fanns ca 25000 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar i sydvästra Europa och tropiska Afrika.
De senaste observationerna:

Dvärgbeckasin
Dvärgbeckasin häckar på våta myrar från norra Dalarna till Torne lappmark. Huvuddelen av det svenska beståndet finns i Norrbottens och Västerbottens län. År 2012 fanns ca 9100 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar i södra Europas Atlant- och Medelhavskust.
De senaste observationerna:

Lappsparv
Lappsparv häckar i Sverige från Dalarna och norrut på fjällhedar med låg dvärgbjörk och vide.
År 2012 fanns ca 230000 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland från närliggande fjällområden i Sverige och Norge.
Övervintrar i södra Ryssland och i mindre omfattning i västra Europa.
De senaste observationerna:

Bildserie för ovanstående arter

Större strandpipare Själshällorna 25 sept 2022

Referenser:
Fågelguiden, Lars Svensson mfl
Artfakta, SLU
Fåglarna i Sverige - antal och förekomst, SOF

Ugglor

Nattetid - helst vindstilla och utan nederbörd - kan man ibland under vårvintern höra ugglor ropa. Kattuggla, sparvuggla, pärluggla, slaguggla, hornuggla och ibland berguv är de som brukar rapporteras i vårt landskap. Lappuggla och hökuggla kan ses dagtid under vinterhalvåret men häckar normalt inte hos oss och är därför tystlåtna. Jordugglan finns här sommartid och och under flyttning.
P2-fågel är en utmärkt källa för att jämföra läten och för att få mer information om våra ugglor.

Länkar till Sveriges Radio P2-fågeln:
Kattuggla
Pärluggla
Slaguggla
Sparvuggla
Hökuggla
Hornuggla
Jorduggla
Lappuggla
Berguv

Bilder visas här i ny flik

Fåglar vid fågelmatning

Fåglar vid fågelmatningar i Hudiksvalls kommun.

Om du har en Windows-dator - placera muspekaren på bilden så visas fågelns namn och dess placering enligt "Vinterfåglar inpå knuten" för 2025 för Hudiksvalls kommun. Om du klickar på bilden så får du en förstorad bild. Ytterligare fågelarter kan ses vid våra fågelmatningar men saknas i min bildserie.
Foto: Kjell Johansson