Fågelholkar
Fågelholkar
Text och foto: Kjell Johansson
Här får du tillverkningsunderlag för olika fågelholkar som är lätta att serietillverka. Det finns även beskrivningar för större holkar och speciella holkar för tornseglare och ugglor.
Fågelholkarna tillverkas av standard ytterpanel med måtten 22x120, 22x145, 22x170 eller 22x195 som finns hos byggvaruhusen. Ytterpanel säljs även med 21 mm brädtjocklek.
Om man har tillgång till kap- och geringssåg och skruvdragare så går det snabbt och lätt att tillverka många holkar på kort tid.
Självklart gör man mycket bra holkar av gammalt virke som säkert fåglarna trivs i men de blir individuella och tar längre tid att tillverka. Tillgången till gammalt virke är begränsad.
På denna sida finns arbetsbeskrivningar för ett antal olika fåglar. Klicka på respektive arbetsbeskrivning för visning eller skriv ut den och ta med till din arbetsbänk.
Fågelholk - modell 145
För blåmes och svartmes men även talgoxe, svartvit flugsnappare, pilfink och rödstjärt
Se arbetsbeskrivning
Fågelholk - modell 195
En något större holk för talgoxe, gråsparv, pilfink, rödstjärt, stare och göktyta och kanske även för sparvuggla och pärluggla
Se arbetsbeskrivning
Uggleholkar
Vissa ugglor kan häcka i holkar - tex kattuggla, pärluggla, slaguggla och sparvuggla
Se arbetsbeskrivning
Holkar för tornseglare
Andra holkar
Lennart Bolund har skrivit en mycket bra bok Fågelholkar & vanliga holkfåglar.
Tyvärr är den slutsåld men den finns att låna hos Hudiksvalls bibliotek.
Naturhistoriska riksmuseet har skisser på holkar för slaguggla, skrak och knipa, svalor och tornseglare, grå flugsnappare, tornfalk.
Här finns en sammanställning av museets förslag.
Bilder på tillverkade holkar
Holkar för skogsduva
Text och foto: Kjell Johansson
Rickard Wiksten har hittat ett reportage i tidningen Svensk Jakt om ett finskt projekt med holkuppsättning för skogsduva. 100 holkar sattes upp i Åbo-området. Redan tredje sommaren var 96 holkar i användning. Försöket utökades senare med ytterligare några områden med ungefär samma resultat. En slutsats i reportaget är att tillgången på bohål är en begränsande faktor för skogsduvan och att uppsättning av holkar kan vara ett enkelt och effektivt sätt att öka antalet skogsduvor.
I artikeln anges lämpliga mått för holkarna:
- Bottenyta invändigt - ca 20x20 cm
- Ingångshål ca 10 cm, runt eller kvadratiskt
- Avstånd från hålets underkant till botten - ca 25 cm
- Framstycke - ca 40 cm
- Taket skall luta framåt
De flesta holkarna var uppsatta på cirka tre meters höjd och satt rätt nära varandra. Det hade ingen betydelse åt vilket väderstreck holkens öppning var vänd. Det får inte finnas några nedhängande kvistar framför ingångshålet som stör inflygningen. Holken placeras i hagmarker, dungar av löv- eller blandskog eller nästan var som helst i jordbrukslandskapet. Det är bättre att placera holkarna relativt öppet och synligt än inne i täta skogen. Skogsbryn och åkerholmar är bra lägen för skogsduvans holkar. Fyll holken med ett tre till fem centimeter tjockt lager torrt spån.
Enligt Artdatabanken/svensk fågeltaxering har skogsduvan minskat kraftigt - ca 50 % - i antal i Sverige under senare delen av 1900-talet. En orsak som kan ha bidragit till den stora minskningen är bristen på lämpliga bohål för häckning. Kajor och skogsduvor konkurrerar om de bohål som finns naturligt och det finns uppgifter om att skogsduvan senarelägger sin häckning till dess kajorna har lämnat boet. Skogsduvan söker föda (frön, säd, bär, mm) på öppna fält och åkrar. Skogsduvan producerar 2-3 kullar per år och varje kull omfattar 1-3 ägg.
Jag har tillverkat en holk - se nedanstående bilder - av ytterpanel 22x195 mm, som ger en något mindre invändig bottenyta än den rekommenderade. Kombination av ytterpanel och väderbeständig byggplywood kan vara en bra lösning.
Här kan du läsa hela reportaget i Svensk Jakt
