Nattetid - helst vindstilla och utan nederbörd - kan man ibland under vårvintern höra ugglor ropa.
Kattuggla, sparvuggla, pärluggla, slaguggla, hornuggla och ibland berguv är de som brukar rapporteras i vårt landskap.
Lappuggla och hökuggla kan ses dagtid under vinterhalvåret men häckar normalt inte hos oss och är därför tystlåtna.
Jordugglan finns här sommartid och och under flyttning.
P2-fågel är en utmärkt källa för att jämföra läten och för att få mer information om våra ugglor.
Hornslandet - Hölick - Kuggören
Hölick och Kuggören ligger ca 30 km från Hudiksvall. Hornslandet är välkänt för sin speciella och vackra natur. Flera naturreservat finns i området. Stora mängder flyttfåglar passerar årligen. Fina vandringsleder finns. Hölick: De bästa fågellokalerna finns i området runt fyren (Hölicksskär), längs sandstränderna, intill den lilla sjön Harens utlopp och ute på och utanför Själhällorna. Kuggören: Intill vägbanken brukar vadare rasta. Från kapellet kan man spana efter sjöfågel och rovfågel.
Malgrynnan
Malgrynnan är en liten ö vid lågvatten men ligger nästan helt under vatten när vattennivån är mer än ca 20cm över medelvattennivån. Ön ligger ca 200-300 m från observationsplatsen enligt kartan. Malgrynnan och omgivande vattenområden är välbesökta under vår- och höstflyttning. Längre bort (ca 2 km) kan man vid bra väder se Sandrevlarna utanför Lingarö. Malgrynnan ligger ca 5 km öster om Hudiksvalls centrum, nära Malnbadens camping och en lämplig observationsplats finns intill småbåtshamnen längs Skålbovägen. Rapporter för den senaste veckan Karta Havsvattennivå
Finflo och Tunasjön
Stanna till vid stugan intill Tunasjön. Här brukar ofta många flyttfåglar rasta. Stora flockar kan finnas av stare, ringduvor, kajor och ibland råka, flockar av bofink och bergfink mfl. Många arter rovfåglar brukar följa efter, tex ormvråk, fjällvråk, kungsörn och havsörn, stenfalk och tornfalk. Karta Rapporter för den senaste veckan för Finflo Rapporter för den senaste veckan för Tunasjön
Fansmyrens lakvattendamm
Lakvattendammen har ett litet fågeltorn. Parkera bakom Jula. En liten gångstig tar dig nerför en rätt brant backe till fågeltornet. Dammen domineras av en skrattmåskoloni men du kan även se rörhöna, sothöna, sångsvan, svarthakedopping, gulärla, brun kärrhök och grönbena. Ibland även stjärtand, salskrake, dvärgmås och skedand. Eftersom lakvattendammen inte är så stor så kommer man rätt nära fåglarna. Rapporter för den senaste veckan Karta
Har du förslag till utflyktsmål – skicka sms eller ring till Kjell Johansson 070-2397510.
Vadare i Hälsingland
Under fågelklubbens innemöte den 28 Februari 2017 visade Mats Axbrink vad som kännetecknar de vadare som brukar kunna ses i Hälsingland. Här visas bildunderlaget inför mötet. Sammanställningarna har uppdaterats till 2020-08-16. Under mötet visades också ett antal bra bilder som hämtats från Artportalen. Jag kan inte länka in dessa bilder. Använd sökfunktionen i Artportalen - ange art och en lång tidsperiod - längre ned på söksidan kan du välja ålder (=stadium) - välj därefter galleri !
Peka på en bild så visas artnamnet och fotografens namn. Klicka på en bild så förstoras den.
Havsnivå - när rastar vadare?
När arktiska vadare flyttar rastar de ibland för mat och vila. Många föredrar flacka stränder med dy och sandrevlar. Maten består av insekter, marina maskar, blötdjur och kräftdjur. När havsnivån är för hög flyger vadarna förbi lokalen. Här är en uppskattning av ett gränsvärde för havsnivån – om nivån ligger över gränsvärdet rastar få vadare.
Malgrynnan – max ? cm
Borka brygga – max ? cm
Stenö – max ca +15 cm (om strandremsan är för smal är fåglarna svårsedda från tornet på grund av vass)
Här kan du se aktuell havsnivå och prognos för Ljusne respektive Spikarna/Sundsvall
Om du har erfarenhetsvärden? - skicka sms till Kjell Johansson 070-2397510
Havsvattennivå och vadare
Vadare vill gärna ha lågt vattenstånd för att stanna till under flyttningen. Borka brygga till exempel har få vadare om vattennivån ligger över medelvattenståndet. Malgrynnans yta minskas avsevärt vid högvatten.
Sjöfartsverket har en mätstation i Ljusne.
Ett SMHI-nivådiagram med prognos visas här - öppnas i ny flik
Sena höstflyttare
Text och foto: Kjell Johansson
Nedanstående lista omfattar exempel på flyttfåglar som vi även kan se under andra hälften av september och i början av oktober. Variationer i födotillgång, väder och vind påverkar när fåglarna flyttar. Unga vadare flyttar senare än de vuxna. Om havsnivån är för hög brukar vadare inte rasta i vårt område.
Histogrammen i Artportalen indikerar de mest intensiva flyttperioderna.
Instruktion: Starta Artportalen och tryck på sök – ange art: tex gransångare – ange period: tex 2000 - 2023 – ange område: Hälsingland.
Tryck på presentera fynd och markera Histogram. Ger följande bild med veckoupplösning.
Gransångare
Vanlig häckfågel i hela Sverige utom fjällkedjan.
Övervintrar i sydvästra Europa och norra Afrika.
Mycket lik lövsångaren. De senaste observationerna:
Dubbeltrast
Häckar i skogsmark i hela Sverige.
Känns igen på storleken, den långbågiga flykten, den ljusa vertikala kindfläcken och de runda svarta fläckarna på undersidan.
Övervintrar i västra och centrala Europa. De senaste observationerna:
Blåhake
Häckar i Sverige i fjällbjörkskog från norra Dalarna och norrut.
Övervintrar i Indien, Pakistan och kanske även mellanöstern.
Kan under hösten ofta ses hos oss i låglänta täta snår och vassområden – laddar upp inför flytten över Bottenhavet. De flesta flyttar i början av september. De senaste observationerna:
Rödhake
Vanlig häckfågel i en stor del av Sverige men med lägre täthet i nordligaste Norrland och längs fjällkedjan.
Övervintrar i den kontinentala delen av västra Europa. De senaste observationerna:
Gråhäger
Gråhäger häckar i kolonier spridd över södra Sverige upp till Värmland, Dalarna och Hälsingland samt lokalt i Jämtland.
Härdig och flyttar endast undan isen. Många övervintrar i Sverige men några flyttar till västra Europa. De senaste observationerna:
Kärrsnäppa
Den nordliga rasen av kärrsnäppan häckar i Sverige på gräsklädda våtmarker i fjällområden.
Genomflyttare i Hälsingland. Även kärrsnäppor från tundran i nordost rastar hos oss.
De juventila fåglarna flyttar sist.
Övervintrar på flacka stränder i sydvästra Europa och nordafrika De senaste observationerna:
Småsnäppa
Häckar på arktiska kusthedar. Häckar ej i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar på flacka stränder i sydvästra Europa och nordafrika. De senaste observationerna:
Kustpipare
Häckar på arktisk tundra. Häckar ej i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Juventila fåglar flyttar sist.
Övervintrar på flacka stränder i västra och södra Europa och nordvästra Afrika. De senaste observationerna:
Större strandpipare
Den nordliga rasen av större strandpipare häckar i Sverige på hedmark i fjällen.
Genomflyttare i Hälsingland. Även större strandpipare från tundran i nordost rastar hos oss.
Ovanlig häckfågel i Hälsingland.
Övervintrar i sydvästra Europa och nordvästra Afrika. De senaste observationerna:
Brushane
Brushane häckar på starrmyrar och längs sjöstränder i barrskogs- och fjällregionerna från norra Dalarna och norrut. År 2012 fanns ca 25000 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar i sydvästra Europa och tropiska Afrika. De senaste observationerna:
Dvärgbeckasin
Dvärgbeckasin häckar på våta myrar från norra Dalarna till Torne lappmark. Huvuddelen av det svenska beståndet finns i Norrbottens och Västerbottens län. År 2012 fanns ca 9100 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland.
Övervintrar i södra Europas Atlant- och Medelhavskust. De senaste observationerna:
Lappsparv
Lappsparv häckar i Sverige från Dalarna och norrut på fjällhedar med låg dvärgbjörk och vide.
År 2012 fanns ca 230000 par i Sverige.
Genomflyttare i Hälsingland från närliggande fjällområden i Sverige och Norge.
Övervintrar i södra Ryssland och i mindre omfattning i västra Europa. De senaste observationerna:
Bildserie för ovanstående arter
Referenser: Fågelguiden, Lars Svensson mfl Artfakta, SLU Fåglarna i Sverige - antal och förekomst, SOF
Några vanliga sångare
Nedanstående bilder visar Lövsångare Gransångare Grönsångare Härmsångare Trädgårdssångare Törnsångare Ärtsångare och Svarthätta
Kan du koppla ihop artnamn med rätt bild ?
Klicka på respektive bild för mer information och ljud från Sveriges Radio P2-fågeln.
Foto: Kjell Johansson
Fåglar vid fågelmatning
Flyttfåglar
Här är länkar till bildserier som visar när flyttfåglar kommer till oss.
Data har hämtats ur histogrammen för arter i Artportalen för Hälsingland för åren 2000-2017. I tidsperioden under resp bild framgår när en art anländer (efter borttagning av fåtaliga övervintrare) till dess antalet observationer inte längre ökar (vilket indikerar när de flesta fåglarna har anlänt). Beräkningsmetoden ger stor spridning eftersom år med gynnsam väderlek blandas med ogynsamma förhållanden. Histogrammens upplösning, som är en vecka , bidrar till den stora spridningen.
Alla som har fågelmatningar uppmanas att räkna och rapportera de fåglar som kommer till eller finns i närheten av fågelmatningarna.2015 Räkningen startar fredagen den 26 januari och avslutas måndag den 29 januari. Du skall rapportera det högsta antalet individer av varje art som du har sett samtidigt vid ditt fågelbord vid något tillfälle under tidsperioden. Är du osäker på artbestämningen så kan du jämföra med bilder som finns på vår hemsida eller med de bilder som visas när du skall rapportera dina observationer. Är du fortfarande osäker bör du hoppa över den arten eller kontakta någon i fågelklubben om du tror att arten är ovanlig hos oss.
De som rapporterar ”Vinterfåglar Inpå Knuten” i vårt område har ofta rapporterat att entita förekommer vid fågelbordet. Sannolikt är de flesta av dessa rapporterade entitor vanliga talltitor.
Kommentarer:
Talltita och entita är mycket lika varandra.
Nordgränsen för entitan är ungefär dalälven
Ju längre norr därom desto mer sällsynt blir entitan
Talltitan förekommer över hela Sverige och är mycket vanlig i Hälsingland
Talltitan är vanlig i barrskogsområden och är mer grå på ovansidan än entitan
Entitan (som förut kallades kärrmes) föredrar lövskog och kan ha en mer brunaktig nyans på ovansidan
Fågelböcker brukar också ange att talltitan har en ljus vingpanel, en större haklapp och stort huvud med fyllig nacke. Entitan har en mer glänsande svart huva
Variationer inom respektive art och mellan vuxna och ungfåglar kan medföra överlappning av ovanstående kännetecken
Sammanfattningsvis är det mycket svårt att skilja på talltita och entita enbart efter utseendet. Dåligt ljus och långt avstånd försvårar ytterligare.
Det som lättast skiljer entita från talltita är lätet.
Lyssna på deras läten ! Här är länkar till Sveriges Radios P2-fågeln
När du rapporterar "Vinterfåglar inpå knuten" och är helt säker på att det är en entita skall du givetvis rapportera. Är du osäker bör du avstå.
Fågelmatning och fågelsjukdomar
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) anger ett antal åtgärder som kan minska risken för spridning av sjukdomar vid matning av småfåglar. Här är ett utdrag ur rapporten:
Fågelmatare
Använd fågelmatare av material som är lätt att hålla rent och som är konstruerade så att fåglarna inte kan sitta i och förorena maten. Håll fågelmatare och marken under fågelmataren så rena som möjligt för att förhindra att fåglar kommer i kontakt med avföring. Foderspill ska inte bli liggande på marken där det blandas med avföring eftersom fåglar letar mat även där. Lägg gärna granris på marken, eller ha en uppfångningsbehållare täckt med finmaskigt nät under bordet.
Håll fågelmataren ren
Vid behov kan till exempel diskborste och diskmedel användas, eventuellt följt av en desinficering. Använd utrustning som inte kommer i kontakt med livsmedel och tänk på god ventilation och god hygien vid rengöringen så du inte utsätter dig själv för smittrisker.
Gör fågelmataren säker
Se till att fågelmataren inte har vassa spetsar och kanter. Även små sårskador kan bli inkörsportar för bakterier och virus, till exempel poxvirus, även hos i övrigt friska fåglar.
Använd foder av bra kvalitet
Släng allt foder som luktar unket, är vått eller ser mögligt ut. Förhindra även att skadedjur, till exempel gnagare, kommer åt fodret där det lagras.
Agera tidigt
Med bra förebyggande åtgärder minimerar du antalet sjuka eller döda fåglar vid ditt foderbord. Vid misstanke om sjukdomsutbrott bör matningen avbrytas helt under några veckor.
Är du kattägare ? Vet du att tamkatter tar stora mängder fåglar årligen och fågelungar är ett lätt byte. Enligt de senaste beräkningarna tar tamkatter och förvildade katter mer än 17 miljoner fåglar per år i Sverige men uppgiften är givetvis osäker. Katter tar alla fåglar de kommer åt och kan lokalt rensa ett område helt från fåglar. Särskilt utsatta är de fåglar som bygger bon lågt och födosöker på marken. Håll katten inomhus nattetid och följ de råd som anges nedan.
Vill du lyssna på nattsångarnas läten ? Sveriges Radios P2-fågeln är en utmärkt källa. Klicka på respektive art i ovanstående lista och starta uppspelning.
När du åker ut en sommarkväll så kan du även se hornuggla och jorduggla.
Taigasångare häckar i Ryssland i taigan från Uralbergen till östra i Sibirien. Den övervintrar i Sydostasien. Varje år i slutet av septe2015mber och oktober kommer ett mindre antal till Västeuropa. Vad det beror på är oklart men det är ofta ungfåglar som kan ha flugit i 180 grader fel riktning. Sedan år 2000 har ca 130 observationer gjorts i Hälsingland, de flesta nära kusten.
Taigasångaren är mindre än en gransångare. Grundfärgen är mossgrön eller grågrön på ovansidan och smutsvit under. Typiskt är de dubbla gulvita vingbanden och ett långt ljust ögonbrynsstreck med mörk undre rand som går över ögat.
Här finns en bra bild som hämtats från Artportalen.
Kungsfågelsångaren, som även kan ses hos oss under hösten, har ett liknande utseende. Typiskt för kungsfågelsångaren är en iögonfallande ljusgul övergumpsfläck och ett ljusgult centralt hjässband. Kungsfågelsångaren ryttlar ofta.
Tajgasångaren beskrivs under födosök som rastlös med snabba ryckiga rörelser med vingarna. Följer ibland med meståg.
Tajgasångaren upptäcks oftast först på grund av sitt lockläte, som brukar beskrivs som ett ljust och ljudligt "tsuiist".
Här finns en bra ljudupptagning i Artportalen. Svartmesen har ett liknande lockläte.
Flyttfåglarnas ankomst till olika delar av Sverige
ArtDatabanken/SLU har tagit fram en metod för att beräkna det datum då man kan förvänta sig att se den första individen av en viss fågelart, förutsatt att väderleken är ”normal”. Först ut i en serie rapporter är sädesärlan.
Här är ett utdrag ur rapporten:
"Flyttfåglar som återvänder från vinterkvarteren brukar ofta delas in i kategorierna väderflyttare och datumflyttare. Arter som i huvudsak övervintrar i södra delen av Europa kallas väderflyttare, och de brukar anlända till Sverige så snart vädret är lämpligt. Datumflyttare är tropikflyttare, som anländer till häckplatserna omkring samma datum år från år. Men riktigt så enkelt är det inte; även datumflyttare är beroende av väderleken. Är förutsättningarna goda kan de komma tidigare, men om vädret är sämre kommer datumflyttarna vid en senare tidpunkt. Är det motvind och sämre väder brukar de första datumflyttarna siktas vid första bästa kuststräcka, men är vädret bättre flyger de direkt en bit inåt landet, där det är varmare och insektslivet kommit längre. Det varmare klimatet har dock gjort att våra tropikflyttare generellt kommer ungefär en vecka tidigare än de gjorde på 1980-talet."
Vill du lyssna på nattsångarnas läten ? Sveriges Radios P2-fågeln är en utmärkt källa. Klicka på respektive art i ovanstående lista och starta uppspelning.
När du åker ut en sommarkväll så kan du även se hornuggla och jorduggla.
Artfakta har en funktion för artbestämning via bilder. Din bild jämförs med andra foton i en databas och föreslår en matchande art med hjälp av AI/maskininlärning.
Markera din bild på tex en fågel eller fjäril och klicka på Öppna
Du kan beskära bilden och fokusera på det område som är intressant
Klicka på Sök
Inom några sekunder får du ett eller flera förslag
Om du klickar på artnamnet i matchningslistan kan du få du mer uppgifter om arten, tex kännetecken, utbredning och bilder från Artportalen mm
Jag har testat ett hundratal av mina bilder och applikationens träffsäkerhet är imponerande. Speciellt för tex fjärilar, tvåvingar, steklar och skalbaggar där det finns många arter att välja mellan är artbestämningen till stor hjälp och tidsbesparande.
Testa funktionen med dina bilder! Observera att det är ett hjälpmedel som ibland kan visa helt galet resultat, tex för arter med få bilder i databasen eller om din bild är otydlig. Även om det står 100 % matchning så bör du även på annat sätt förvissa sig om att artbestämningen är korrekt innan rapportering.
Om du inte har några lämpliga bilder men vill testa så kan du välja någon av nedanstående bilder eller med andra bilder i vår hemsida. Markera en bild och tryck på höger musknapp och klicka Spara bild som … Ange att bilden skall sparas som jpg, tex på ett usb-minne, och testa därefter artbestämningen.
Bild 1 visar spovsnäppa och större strandpipare. Utnyttja beskärningsfunktionen för att fokusera på respektive fågel.
Bild 2 visar en delvis oskarp nötkråka
Bild 3 visar en nykläckt järpe
Bild 4 visar en dvärgantennmal. Dess vingbredd är endast 7-10 mm
Bild 5 visar allövbagge. Bilden måste beskäras för att undvika uppenbart felaktiga förslag
Bild 6 Jag rapporterade en större korsnäbb år 2010. Nu ger matchningen 88 % större korsnäbb och 12 % mindre korsnäbb. Om jag kompletterar med två andra bilder från samma obs får jag 100 % större korsnäbb.
Fjärilar - Artbestämning och rapportering
Många fågelskådare rapporterar även fjärilar och/eller andra ryggradslösa djur. Nedanstående information avser fjärilar och riktar sig i första hand till nybörjare.
Den första utmaningen är att få en bra bild som underlag för artbestämningen. Stora fjärilar kan fotograferas med samma utrustning som för fågelfoto. Små fjärilar, som kan ha en vingbredd från ca 30 mm ner till endast ett fåtal mm, kräver macro-objektiv och speciell teknik för att hantera det minimala skärpedjupet.
Nästa utmaning är artbestämningen. Ibland är den enkel – tex om en art kallas för omisskännelig i dokumentationen. Mer vanligt är att ett antal arter har nästan samma utseende och det kan vara svårt att välja rätt.
Artbestämningen görs enklast via öppna system som finns på internet. En mycket bra hemsida är vilkenart.se. Välj gruppen fjärilar och läs de introduktionssidor som finns listade på första sidan.
Om du har lyckats få en hyfsad bild på en fjäril som du vill artbestämma så kan du arbeta i vilkenart.se enligt följande:
Om du inte har en aning om vilken familj eller typ din fjäril tillhör (tex dagfjäril, mätare, vecklare, svärmare, spinnare, malar, mott osv) så måste du jämföra med alla fjärilar som finns i fotoöversikten. Den omfattar bilder på de flesta av de ca 2800 fjärilar som finns i Sverige. Klicka på Bläddra och därefter på Fotoöversikt. Det går ofta relativt snabbt att skanna igenom alla bilder om du har en bra och stor bildskärm. Fotoöversikten omfattar 15 sidor med ca 200 arter per sida. Först visas alla småfjärilar (ca 1700 arter), därefter visas dagfjärilarna och resten av storfjärilarna (ca 1100 arter). Inom sida nr 9 finns gränsen mellan småfjärilar och storfjärilar. Så småningom lär man sig att ta genvägar till de mest sannolika sidorna.
När du har hittat en bild i fotoöversikten som liknar din fjäril skall du klicka på dess latinska namn. Du får då en ny bild som ofta även omfattar andra arter med liknande utseende. Du kan växla mellan arterna och jämföra. Om ingen art passar in kan du backa tillbaka (vänsterpil längs upp till vänster på bilden) till fotoöversikten och fortsätta sökandet.
När du har hittat en art som överensstämmer bäst med din fjäril så är det några viktiga saker som behöver kontrolleras:
Läs noga texten om kännetecken och jämför med din bild
Jämför din bild med alla bilder som finns för den aktuella arten. Vissa arters utseende kan naturligt variera väsentligt mellan olika individer. Ofta har dessa fjärilar tillägget föränderlig i sitt svenska namn.
Stämmer flygtiden? Om svaret är nej så är det nog fel art.
Finns fjärilen förut rapporterad i landskapet? Klicka på rutan Hs så får du direkt ett detaljerat utdrag från Artportalen med rapporter från Hälsingland.
Är vingbredden rimlig?
Ibland framgår av texten att arten inte kan bestämmas utan genitalundersökning. Avstå från rapportering om du inte har rätt utrustning och kunskap.
Om fjärilen är sliten så hoppa över den. Med sliten menas att fjärilen har förlorat så många fjäll på framvingarna att mönstret, som är grunden för artbestämningen, är fragmenterat och svårläst. Utan fjäll är vingen ljusgrå och halvgenomskinlig.
När artbestämningen är klar kan du rapportera på vanligt sätt via Artportalen.se. Känner du fortfarande en viss osäkerhet i din artbestämning så bör du kanske avstå rapportering eller markera med frågetecken. Ett problem med Artportalen är att den kan innehålla bilder som inte är korrekt artbestämda. En följdeffekt blir att de som använder Artportalens bilder för artbestämning får ett felaktigt beslutsunderlag.
Sedan Linné har alla fjärilar fått ett vetenskapligt latinskt släktnamn och artnamn. Alla fjärilar i Sverige har också ett svenskt namn. Har du en äldre fjärilsbok så bör du vara medveten om att många fjärilar har fått nya svenska namn under de senaste årtiondena. I vilkenart.se finns information om detta under rubriken Synonymer för varje art.
Av praktiska skäl finns två icke vetenskapliga indelningar av fjärilar. I den första indelningen kan en fjäril vara antingen en storfjäril eller en småfjäril. I den andra indelningen är fjärilen en dagfjäril eller en nattfjäril. Nattfjärilarna i sin tur har delats upp mellan nattfjärilar/mikro och nattfjärilar/makro. Många så kallade nattfjärilar flyger även på dagen.
I Sverige finns ca 1700 arter småfjärilar och ca 1100 arter storfjärilar. De som kallas dagfjärilar ingår bland storfjärilarna och omfattar endast ca 120 arter. Totalt finns ca 2800 arter. Generellt är storfjärilarna mer lättbestämda och småfjärilarna är ofta både svåra att fotografera och att artbestämma.
I Hälsingland har det hitintills (juni 2022) rapporterats ca 900 olika arter enligt Artportalen. Enligt provinskatalogen kan det finnas ca 1300 olika arter i landskapet.
Om du vill använda en bok som underlag för artbestämning så rekommenderas Sveriges Fjärilar av Elmqvist mfl (2019). Boken finns att köpa hos Naturbokhandeln. Trots namnet så omfattar den endast storfjärilar. Det finns en liten fälthandbok för dagfjärilar. Den är en kortversion av Nationalnyckeln för Dagfjärilar. Bra böcker om småfjärilar (moths) finns på engelska.
Många nybörjare känner säkert behov av att få sin artbestämning kontrollerad. I artportalen är det endast ett mindre antal observationer som blir godkända av validerare. Enligt uppgift finns det facebook-grupper där man diskuterar artbestämning.
Jag avser att komplettera denna information med en bildserie med bilder på fjärilar med typiskt utseende för respektive familj.
Nötkråkor har besökt Jonathans fågelmatning på Bryggargränd i Hudiksvall varje dag 10-18 oktober 2023.
Klicka på bilden så får du en förstorad bild
Info om nötkråka i Sverige
I södra Sverige häckar ca 10000 par av den tjocknäbbade rasen från Skåne upp till sydligaste Dalarna. Rasen smalnäbbad nötkråka häckar sparsamt längs Norrlandskusten. Antalet par uppskattas till ca 600 och har ökat kontinuerligt från etableringen under 1970-talet. Vissa år sker invasioner av smalnäbbade nötkråkor från Ryssland till norra Sverige.
Den tjocknäbbade nötkråkan är hasselnötsspecialist medan den smalnäbbade äter i huvudsak frön från cembratall. Sommartid kompletteras födan med andra frön, myror och andra insekter samt daggmaskar.
Under större delen av året lever nötkråkan ett undanskymt liv i stora barrskogar och de flesta observationerna görs under hösten när den samlar föda inför vintern.
Lavskrikan är en utpräglad stannfågel och de flesta finns i nordliga barrskogsområden. En rätt skarp sydgräns går igenom norra Gästrikland, mellersta Dalarna och norra Värmland. Dessutom finns ett 10-40 km brett bälte närmast Norrlandskusten där den är ovanlig. Enligt Artportalen finns ca 600 observationer i Hälsingland under 2000-2021.
I Sverige finns ca 50000 par och arten klassas som livskraftig (LC). Antalet har varit stabilt och med viss ökning de senaste 20 åren. Ett hemområde/revir är 50-150 ha. Om reviret är cirkelformat så blir motsvarande diameter 800-1400 meter. I verkligheten är revirets form anpassat till lavskrikans behov av 1) ett eller flera områden med tät granskog med hänglavar för häckning, skydd och matlagring och 2) skogsgläntor, hyggeskanter och ungskog mm för födosök.
Lavskrikan är stor som en trast. Alla har samma utseende oberoende av ålder och kön. Naturliga fiender är duvhök och sparvhök men nötskrika och kråka kan, om tillfälle ges, ta lavskrikans ägg och ungar. Lavskrikan i sin tur kan ta ägg och ungar av småfåglar. Livslängden är max ca 15 år men medellivslängden är betydligt lägre, ca 5 år. Lavskrikan lägger sina 3-5 ägg i månadsskiftet mars/april. De ruvas under ca 20 dagar och ungarna stannar i boet 20-24 dagar.
Lavskrikan är en kråkfågel och allätare. På menyn finns tex insekter, blåbär, svamp och slaktavfall under älgjakten. Under sensommar och höst hamstrar lavskrikan föda som packas in i lavar eller andra gömställen. Lavskrikan är starkt beroende av detta ”skafferi” under vintern och vårvintern då annan föda är svåråtkomlig. Om vintern blir för varm finns risk för att födan man hamstrat får sämre hållbarhet. Lavar innehåller ett bakteriedödande ämne – det kanske hjälper när ”kylskåpet” krånglar?
Under häckningsperioden är den tystlåten och svårsedd. Jag ser den mest under hösten vid min fågelmatning när den börjar lägga upp det livsviktiga matförrådet inför vintern. Under hösten är lavskrikan sällskaplig och orädd för människor och tigger mat. Lavskrikan är en skicklig flygare. Den glidflyger ofta lågt och ljudlöst och kan lätt manövrera i tät skog.
På engelska heter lavskrikan Siberian Jay och den finns i barrskogsregionen från Skandinavien till nordöstra Sibirien. Fågelns vetenskapliga namn är Perisoreus infaustus, som betyder "Olycksbringande pratmakare". I gamla tider ansågs lavskrikan bringa otur.
Jag har spelat in två av lavskrikans läten:
Den första delen är småprat vid matbordet. Samma läte hörs när lavskrikorna har kontakt med varandra i skogen. Därefter kommer ett väsande ljud när en av lavskrikorna irriterad försöker få de andra lavskrikorna att flytta på sig. Det finns andra typiska ljud som inte finns med på ljudfilen. Om en rovfågel visar sig hörs ett kraftigt skrik och alla gömmer sig under minst en kvart. Ibland hörs också ett varningsläte som liknar ormvråkens flyktläte.
Ljudfil från matningen 31 okt 2021
Bilder på lavskrika. Alla bilder är tagna i området norr om Niannoret.
Gråhäger i Iggesund
Text och foto: Kjell Johansson
Gråhägern är i Sverige en ganska vanlig häckfågel i södra delen av landet upp till södra Värmland, södra Dalarna, Västmanland och Hälsingland samt lokalt i Jämtland. Den är en flyttfågel och kommer till Hälsingland under mars månad och stannar till sent på hösten. Enligt Artdatabanken finns ca 14000 reproduktiva gråhägrar i Sverige. Populationen anses vara ökande.
I Iggesund finns en koloni med 40-60 individer. De har sina bon byggda av klena grenar och kvistar högt upp i träden i ett område med högstammiga tallar.
Gråhägern fiskar genom att stå helt stilla i vattnet och blixtsnabbt snappa upp fisk som simmar förbi. Gråhägern är en stor fågel – vingspannet är ca 170 cm och längden med utsträckt hals är ca 100 cm. I flykten drar den in huvudet intill kroppen vilket gör att den får speciell profil som är lätt att skilja från t.ex. en trana.
Enligt Wikipedia lägger honan en kull med tre till fem ägg som ruvas under fyra veckor. Båda föräldrarna tar hand om ungarna under ytterligare 6-7 veckor. I kolonin hörs olika kraxande och knackande ljud. Under sensommaren och hösten skingras familjerna och gråhägern kan då ses även längre norrut och inåt landet.
Anders Johansson, Hudiksvall, har observerat en lappuggla tisdag 8 december ca 800 m söder om Djupdalsvallen längs vägen från R84 mot Hansesjön. Anders lyckades ta en bild med mobiltelefonen genom bilrutan.
Steglits
Mats Åberg har tagit den här fina bilden på en steglits som äter tistelfrö i Fiskeby
Prärielöpare - Svågans mynning
Den 11 september hittade Mats Axbrink en prärielöpare strax söder om Svågans mynning. En vadare stor som en kärrsnäppa och den har gula ben och en tydlig ljus ring runt ögat. Prärielöparen häckar normalt i norra Nordamerika och nordöstra Sibirien. Långflyttare vintertid till Sydamerika.
Lokalen Svågans mynning ligger nära Friggesund. Vattenståndet i Norra Dellen är nu extremt lågt och stora ytor har frilagts från Svågans mynning och några hundra meter söderut . Sväng av från väg 305 söder om Friggesund först till Svågavägen och därefter kör en smal grusväg till reningsverket intill Svågan. Parkera utanför reningsverkets område. En stig börjar strax söder om den öppna bommen och går till stranden. Ca 200-300 meter. Stövlar en fördel. Det finns en annan stig som följer Svågan men den är mer svårframkomlig.
Några bilder på prärielöparen.
Foto: Kjell Johansson
Häckande tranor vid Lill_Nien
Följande uppgifter om tranor har hämtats från Wikipedia:
En adult trana är ungefär 115–130 cm lång, har ett vingspann på 200–230 cm och väger 4–6 kg. Hanen är generellt något större än honan. Tranan häckar i ett område som sträcker sig från Skandinavien och Östeuropa österut till norra Kina och östra Ryssland. I Sverige häckar den mer eller mindre sparsamt i hela landet utom i fjällen. Den anländer i mars–april och flyttar i september-oktober. Tusentals tranor ses varje år vid Hornborgasjön som är en arena för tranornas parningsdans. Flertalet av paren drar sedan vidare norrut till sina häckningsområden.
Vid häckningstid utför tranorna en spektakulär parningsdans på vissa utvalda arenor. Efter detta flyttar merparten norrut till häckningsplatsen som inte sällan ligger i öde trakter. Boet placeras direkt på marken och består av en bale med mossa och kvistar. Honan lägger i vanligaste fall två ägg, endast sällsynt ett eller tre, vilka ruvas i 27-31 dygn. Efter att äggen har kläckts tar båda föräldrar hand om ungarna i 65-70 dygn tills de kan flyga. Under häckningsperioden är tranan mycket vaksam och lättskrämd. Tranan lägger bara en kull om året.
Under häckningsperioden förekommer det att individer gnider in sina ryggfjädrar med järnoxidhaltig röd jord som en sorts kamouflage inför ruvningen. Denna rödbruna färg kan sitta kvar så länge som till nästkommande vår. Tranan ruggar varje år. Detta sker direkt efter häckningen och den ruggar då sina vingfjädrar så fort att den blir flygoförmögen. Under denna period uppsöker de därför ett område med gott om föda och skydd mot predatorer. De tranor som inte häckat flyttar först till vinterkvarteren. Fåglar som häckar i södra Sverige övervintrar i regel i sydvästra Spanien (Extremadura), medan de som häckar längre norrut har sitt vinterkvarter i och runt Tunisien.
Tranan är allätare. Vegetarisk föda dominerar, särskilt utanför häckningstiden. Under häckningstiden utgörs dock en viktig del av animalisk föda, som maskar, sniglar, insekter, grodor, ödlor, fisk och gnagare.
Den röda gladan häckar i södra Götaland. År 2009 uppskattades antalet häckande par i Sverige till ca 2100 - de flesta finns i Skåne. Enstaka exemplar söker sig norrut till våra områden under sommaren. Gladan är allätare och dess föda består av bland annat fågelungar, kräldjur, insekter, grodor, fisk och små däggdjur.
Vinterfärgad stare på Bryggaregränd i Hudiksvall
Foto: Jonathan Turner, Hudiksvall
I normala fall övervintrar starar i Nordsjöländerna eller Storbritanien. Enstaka exemplar kan av olika skäl stanna kvar hos oss. Starens vinterdräkt är mörk och tätt beströdd med gulvita fläckar. Bilderna togs den 30 januari 2022.
Ung pilgrimsfalk
Pia Rönnquist, Hudiksvall, har lyckats ta närbilder på en ung pilgrimsfalk. Bilderna togs den 16 augusti intill vägen någonstans mellan Hög och Forsa. Enligt Pia såg falken ut att vara utan skador och vad den gjorde i det höga gräset är svårt att gissa – kanske jagade den trollsländor som nu finns i stort antal. I Artportalen finns många observationer av pilgrimsfalk i området väster om Hudiksvall.
Möte med en enkelbeckasin
Text och foto: Stefan Hedblom
En tidig aprilmorgon sitter jag och fikar vid en favoritmyr på Hornslandet. På vägen dit har jag sett havsörn, sångsvan och en hel del orrar. Bubblandet från orrarna pågår fortfarande. Då hör jag det välbekanta vibrerande lätet av en dykande enkelbeckasin. Den är sin vana trogen svår att upptäcka trots att man har ljudet som vägleder. Jag ser den några sekunder, så försvinner den upp mot himmelen, för att några sekunder senare dyka upp igen. Så håller den på och flyger runt mig i stora cirklar. I mera än en kvart gör den mig sällskap. Jag har kameran med och försöker fånga den i sökaren, men det är inte så lätt. Otaliga gånger genom åren har jag försökt få en någorlunda bild på en enkelbeckasin just när den dyker och breder ut dom yttre stjärtpennorna, men jag har hittills misslyckats. Det känns inte som jag lyckat denna gång heller, men en rolig upplevelse är det alltid att se dem.
Väl hemma igen går jag igenom dagens bildskörd i kameran och hittar oväntat en användbar bild. Långt ifrån skarp, men pedagogisk då den visar hur den får till sitt mystiska ljud som för övrigt gett den flera olika lokala namn som Horsgök, Himmelsget och vårget.
Flygande lavskrikor
Foto: Kjell Johansson
Sparvuggla
Foto: Kjell Johansson
Sparvugglan dras till ansamlingen av mesar vid fågelmatningen. Brukar ibland sitta i ett träd intill och lyckades en dag slå en talgoxe eller är det kanske en blåmes. Den satt länge helt stilla med huvudet enligt den nedre bilden. När jag kom fram till den på några meters avstånd så vred den på huvudet och tittade ilsket på fotografen. Efter några minuter flög den iväg med bytet.
Bilder från lördagens utflykt till lavskrikorna
Foto: Yvonne Johansson
Klicka/peka på respektive bild för stor bild eller mer information
Stefan Pierrous fågelbilder
Foto: Stefan Pierrou
Samtliga bilder tagna från gömsle förutom svalorna som man kom så nära att de kunde kunde fotas med mobilkamera. Boet var tomt på dagarna men mot kvällen kom de unga fåglarna flygande och satte sig så småningom i boet för övernattning.
Klicka på respektive bild så får du den förstorad
Skogssnäppa Hedeviken, Härjedalen
Skärfläcka Hamra, Gotland
Halsbandsflugsnappare Fide Prästänge, Gotland
Den första bilden visar en hane, den andra en hona
Trana Hornborgasjön
Steglits Den första bilden visar en adult och den andra bilden en juventil
Ladusvala Skälsjön, Liden
Misslyckad svarthakehäckning i centrala Näsviken
Foto och text: Lars Erik Lönnberg
Man kan spekulera över orsaken till misslyckandet. Det kan ha varit båttrafik, oväder eller boets konstruktion. Man kan kanske lägga ut konstgjorda flottar för att underlätta. Boet låg nedanför den kortaste järnvägsbron inne i Näsviken. Folk promenerar dagligen där och trampar dressin där då och då. Det hade varit roligt att ha fått sett en eller flera dunungar. Jag såg bara ett ägg i boet.
Enligt min första fågelbok Svenska fåglar av Folke Rösjö, tryckt 1955 kallas svarthakedoppingen även örondoppingen. I början av juni 3-7 spolformiga, först vitgröna, senare brunaktiga ägg. Hane och hona ruvar i 20-25 dagar. Ungarna gå i vattnet efter några dagar blott.
Sävsångare och rörsångare
Foto: Mats Åberg
Den första bilden visar sävsångare. Bilden är tagen i Ekeby våtmark, Eskilstuna.
Den andra bilden visar en rörsångare i Borka
Björktrast och passerande rovfågel
Foto: Kjell Johansson
En björktrast följde noga något mot himlen. Det bör ha varit en rovfågel som passerade på rätt hög höjd.
Stenknäck i Niannoret
Foto: Kjell Johansson
Sedan några år tillbaka har vi under försommaren fått besök av ett par stenknäckar som söker frön under vinterfågelmatningen. De kommer 2-3 gånger per dygn och häckar kanske i området.
Större turturduva i Hudiksvall
Foto: Tomas Westman
Tomas har en sällsynt gäst i sin fågelmatning. En större turturduva kommer regelbundet på besök. Större turturduva häckar normalt i centrala Sibiriens taiga (rasen orientalis) 0ch i sydvästra Sibiriens skogsstäpp samt Centralasiens bergskogar (rasen meena). Sällsynt gäst i norra Europa. Fler bilder finns hos Artportalen.
Flygande talgoxar
Foto: Kjell Johansson
Rostsparv i Skutskär
Foto: Mats Åberg
Rostsparven har påträffats i Sverige endast tre gånger, på Öland 1967, i Norrbotten 2014 och sedan den 23 december 2018 i ett villaområde i Skutskär. Rostsparven häckar i kustområden i Medelhavets östra del och flyttar vintertid till nordöstra Afrika. Den liknar ortolansparven som finns hos oss. Även lätet liknar ortolansparvens.
Lavskrika
Mellan Lillberget och Stensjöns södra strand finns 4-5 lavskrikor som gärna ställer upp för fotografering om de blir matade.
Området ligger intill en skogsbilväg som börjar i Niannoret.
Ingen snöplogning av skogsbilvägen vintertid.
En mandarinand har funnits i Vågen/Varpen i Bollnäs.
Bilden är tagen 4 oktober 2017
Foto: Mats Åberg
Publicerad 2017-10-10 KJ
Pilgrimsfalk
Lars Göran har lyckats ta bilder på flygande pilgrimsfalk !
Strömstare i Hamreströmmen
Foto: Mats Åberg
Hökuggla
Foto: Lars Göran Lindström
Hökuggla har endast setts på tre platser (Lingarö, Spångmyra och Tjärnvallen) inom Hudiksvalls kommun under hösten 2016.
Från området söder om Bollnäs finns däremot ett 20-tal observationer.
Bilderna är tagna 2016-11-24 i Löten nära Kilafors.
Nu i början av april finnas ett stort antal sångsvanar, kanadagäss, grågäss, änder samt tranor och 10 st bläsgäss.
Förhoppningsvis kommer snart även fler arter änder och vadare.
Vägen på Sätrasidan är smal och trafikeras ibland av breda traktorfordon. En möjlig parkeringsplats finns nära bäckravinen på östra sidan av vägen - se nedanstående karta.
Ibland visas inte hemsidans egna markörer på Google Maps kartan. De brukar (ej alltid) visas om man trycker på Hämta sidan igen uppe till vänster intill hemsidans adress.
Publicerad 2019-04-03 KJ
Information om våtmarksprojektet hämtad från Hudiksvalls kommuns hemsida:
Anläggning av våtmark i Enånger
Publicerad den 29 juni 2017
Hudiksvalls kommun arbetar med en våtmarksanläggning i den utdikade sjön Ängasjön i Enånger Syftet är att fånga upp näringsämnen från i huvudsak jordbrukmark i området och att gynna biologisk mångfald samtidigt som landskapsbilden och rekreationsmöjligheterna förbättras.
- Våtmarken kommer att minska transporten av övergödande ämnen vidare till Enångersån och Enångersfjärden betydligt. Restaureringen av den forna sjön genom dämning, grävning, röjning och fräsning har också mycket stor potential att gynna vårlekande fisk och ett myllrande och artrikt fågelliv, säger Gustav Eriksson, miljö- och vatteningenjör.
Projektet görs av kommunen i samarbete med markägarna och Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och finansieras bland annat med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Arbetet planeras att vara klart vintern 2017/2018.
Fågellokaler i Nordanstig
Utgående från information i Artportalen om publika fågellokaler i Nordanstigs kommun har jag sammanställt en lista med data om:
Var ligger lokalen ?
Hur många arter har rapporterats hos respektive fågellokal under 2000-2016 ?
Kustlokalerna Ornskarpen, Rönnskär, Mellanfjärden, Gran, Hårte, Sörfjärden och Norrfjärden har fått egna sidor. Tannetjärnen norr om Bergsjö har även fått en egen sida.
Övriga fågellokaler finns inordnade i sidor för närmaste tätort.
För test av sökfunktioner har jag lagt in några olika nattsångare, dalripa m.fl.
Det återstår en del arbete med att lägga in länkar till respektive fågellokalsidor och att uppdatera kartor med markörer och kanske ta bort mindre intressanta fågellokaler. Tacksam för synpunkter.
Fågellokal Lillfjärden får en QR-kod på sin anslagstavla för direkt anslutning till vår hemsida
QR-kod är en tvådimensionell streckkod som kan innehålla betydligt mer information än vanlig streckkod. QR-koder är vanlig tex på förpackningar när tillverkaren vill informera om sin produkt genom att länka till sina hemsidor.
Läsare för QR-koder finns ofta inbyggda i mobiltelefoner och läsplattor men om QR-läsaren inte redan finns i din mer avancerade mobiltelefon så bör du kunna ladda ner en läsare gratis eller för en låg kostnad från Applestore eller motsvarande för Androidtelefoner.
Efter nedladdning av en app så brukar det finnas möjlighet att göra vissa inställningar som kan underlätta dess användning.
Hudiksvallregionens Fågelklubb kommer att sätta upp QR-kod nära intressanta fågellokaler. Lillfjärden är den första lokalen som får en QR-kod på sin anslagstavla vid fågelmatningen.
Rikta din QR-läsare mot den fyrkantiga streckkoden och normalt skall du automatiskt kopplas direkt till vår hemsidas information om fågellokalen. Eventuellt måste du godkänna att QR-läsaren får tillåtelse att ansluta till hemsidan.
Så här ser QR-koden ut som kommer att finnas intill Lillfjärden.
Du kan testa mot ovanstående bild om din QR-läsare fungerar.
